rummet och r ä t te n 115 let men det kommenteras inte och tycks liksom avgjort för länge sedan. Praktiska resonemang om konstruktion förekommer vanligtvis inte, men däremot finns ett ritningar där timmerstrukturen artikuleras och takstolens konstruktion finns utritad i gavelfasaden.Att timrade byggnader i allmänhet försågs med åstak kan ha varit en anledning och jag skall återkomma till frågan i kapitlet om tingshusen i sin byggda form. I sin bok om Adelcrantz, under vems regim merparten av tingshusritningarna tillkom, skriver Fogelmarck om en postgård i Grisslehamn som nämnde arkitekt fick i uppdrag att rita. Fogelmarck karaktäriserar gården som ett anspråkslöst exempel på “den Hårlemaninspirerade nyttoarkitektur för vilken överintendentsämbetet under frihetstiden levererade ritningar.”240 Mangårdsbyggnaden skulle ha kunnat vara ett tingshus från samma tid, proportionerna och taksiluetten har stora likheter med till exempel Konga och Uppvidinge häraders tingshus i Lenhovda (1779), eller Askims och Östra Hisings häraders tingshus i Kärra (1785). Frågan är om tingshusens arkitektoniska formspråk framträder i annan dager om vi tänker oss att de hör till denna grupp bruksbyggnader? Arkitektur är, eller förväntas visserligen vara nyttig per definition, men tolkningen av tingshusritningarna blir måhända annorlunda än om vi förväntar oss en representativ arkitektur? Nyttiga byggnader är i första hand sådana som motsvarar det formulerade ändamålet. I Fogelmarcks beskrivning sätts de i relation eller motsats till andra projekt vid tiden: slottsbyggen, monument och kyrkoepitafier för att ta några exempel. Nyttoarkitekturen, och således också tingshusen, skulle snarare höra till statsbygget och –förvaltningen, och som sådan utformas utan prakt. Den skulle vara prydlig och slitstark, sparsmakad men av hög kvalitet. I viss bemärkelse var den därmed i högsta grad representativ i så motto att dess prydlighet och avskalade estetik skulle utgöra bilden av kronan.Vem eller vad det materialiserade tingshuset slutligen kom att representera, om det var kronan eller den lokala byggherren, är en fråga jag vill diskutera utförligare i kapitlet som behandlar de materialiserade tingshusen. Uttrycker då överintendentsämbetets skrivelser och ritningar arkitekternas föreställningar om hur tingshus borde se ut avseende form, material och rumsindelning? För att sammanfatta den bild av tingshusens formspråk som framträder genom ritningarna, är det i alla avseenden den gustavianska tidens gängse nyklassicistiska arkitekturideal som 240 Fogelmarck, s. 45 (bildtexten).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=