tat i tidigare forskning talar för att så skulle vara fallet. Sjöbergs resultat indikerar att kvinnor förvaltar vid avsaknad av män. Jag har alltså förväntat mig att kvinnor förvaltade sin egendom själva när de befann sig i en viss livsfas.Vilken transaktionsform valde de i livscykelns olika faser? När behövde de sälja jord? När gav de bort jord? Jag studerar inte bara när bönder började köpa av varandra utan jag undersöker konsekvent, i alla laga fång, vilka personer bland bönderna respektive frälset som genomförde skriftliga transaktioner.Var det en ensam man, en ensam kvinna,makarna tillsammans eller flera arvingar tillsammans? Antropologen Webers definition av en medeltida jordmarknad innehåller bland annat ett kriterium som handlar om transaktionens legitimitet. I en gåvoekonomi är det ritualen vid överlämnandet som legitimerar gåvan.Under senmedeltiden är det i stället dels det offentliga rummet (dvs. tinget), dels den skriftliga handlingen, utfärdandet av dokumentet, som legitimerar transaktionen. För Sveriges del har nordisten Inger Larsson visat att kungamakten via lagstiftning påbjudit att vissa typer av transaktioner skulle skriftfästas. Av denna anledning undersöker jag i nästa kapitel källorna, de skriftfästa transaktionerna och diskuterar hur de laga fången växte fram. Hur såg skriftbruket ut? d e l 1 37 o LAGA FÅNG f ör me de lt i de n s kv i nnor och män Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300 –1500
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=