Valet av ett sydligt och ett nordligt område hänger också samman med att det finns några svenska forskare som hävdar att Sverige monetariserats söderifrån,8 vilket skulle betyda att Finnveden blivit monetariserat långt före Jämtland och att, i det här fallet, frälset betalade sina köp med faktiska mynt tidigare än man gjorde i Jämtland. Jag studerar alltså penninganvändningen i områdena. Vi vet en hel del om agrara förhållanden i medeltidens Europa tack vare den intensiva forskning som framförallt bedrevs på 1970-talet, såväl i Norden som i övriga Europa.Man genomförde många lokala och regionala undersökningar, vilka försökte fastställa jordbruksförhållanden, jordägande och utnyttjande av arbetskraft på olika typer av gods och gårdar. Man studerade också enskilda institutioner som kloster och domkyrkor, och även enskilda adliga storgods. De europeiska länderna har ett varierat medeltida källmaterial som kan sträcka sig över flera århundraden eller över kortare perioder.Vissa länder har ett omfattande men enahanda material. I Spanien har forskarna under 1970-talet främst studerat framväxten av storgods.9 För nordisk del studerades digerdödens konsekvenser för böndernas situation och för gårdarnas vidmakthållande eller ödeläggelse i det så kallade Nordiska ödegårdsprojektet: Social aspects.Desertion and land colonization in the Nordic countries c 1300-1600.10 I Italien kopplades förhållandet mellan landsbygd och stad tydligare samman och resulterade i mikrostudier. Det blev genom de italienska studierna uppenbarat att transaktioner inte bara var av ekonomisk art utan även fungerade i ett socialt sammanhang, och därmed var kopplingen mellan historia och antropologi given.11 I mitten av 1980-talet avtog alltså intresset för den d e l 1 25 8 Malmer 1980; Klackenberg 1992. 9 Corbera 2005. 10 Gissel et al. 1981; Österberg 1981 och 1991. 11 Menant 2005, s. 210-213. t idi gare for skning om ag rara förhållanden i mede lt idens europa
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=