Jämtland är benämningen “änkia”mycket sällsynt; hellre använde man sig av omskrivningar som till exempel nu döde mans hustru eller liknande. Uppställning av antal brev med epitet som hustru eller änka och brev med bara namn vid försäljningar i Finnveden Ett avsteg i denna uppställning är att det bakom kategorin Namn döljer sig ett epitet: epitetet Fröken (1314).Detta epitet är unikt och förekommer alltså bara denna gång i mitt äldsta försäljningsbrev från 1314, då en ogift kvinna, fröken Ingeborg, sålde en gård till Nydala kloster, vilket innebar att hon inte sålde till en släkting utan till en institution. Fröken Ingeborg hade sigill och beseglade också brevet med detta.Orsaken till att hon sålde uppgavs vara att hon ville hjälpa sin syster och hennes son att betala tillbaka skulder de hade. Den sista uppgiften är mycket intressant. Före landslagen 1350 stipulerade flera landskapslagar att man inte fick sälja bördsjord om man inte var nöd och tvungen till det. I det här fallet uppgav Ingeborg sin systers svåra situation som orsak till att hon sålde.127 Fröken Ingeborg hade sigill, vilket på den här tiden definitivt utgjorde ett bevis för att hon tillhörde en mäktig släkt. Det intressanta med henne var också att hon trots frökentiteln förmodligen inte var någon ungdom, hennes syster hade till exempel en son. Men vi har också ytterligare ett brev som stödjer antagandet om hennes ålder. Innan Ingeborg genomförde sin försäljning fick hon tillstånd till den av lagmannen Birger Persson. Birger Persson var ju vuxen och kallade Ingeborg för sin moster. Detta tyder på att hon åtminstone borde vara i yngre medelåldern.Att Birger Persson gav tillstånd till hennes försäljning kan också tolkas som att l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 196 DECENN I UM 2 brev 1400-talet 5 brev 1300-talet ÄNKA 2 brev 8 brev HUSTRU 10 brev 8 brev NAMN 127 DS 1984.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=