RB 66

1423 omnämns en kvinnlig faste som Ragnhild, och det uppges var hon bor, vilket är det gängse sättet att presentera fastar på.Hon står nästnäst sist bland åtta fastar.116 År 1488har vi enAgnis som står som faste nummer fem av åtta. Här står det på samma sätt: namn tillsammans med platsen där hon bor.117 Behövde kvinnor målsmän också när de köpte jord? Eller kunde de fritt, utan samtycke, köpa egendom?Vi har några exempel på att jämtländska kvinnor köpte jord i några fall. Den mycket betrodde mannen Håkan i Hallom sålde till “aerlege hustru jngeburge” allt han ägde i Ovikens socken utan att köpesumman över huvud taget nämns. Inga fastar eller vittnen nämns heller. Håkan beseglade brevet tillsammans med ytterligare en person i april 1392. Han sade att han avhände sig godset “vndin mik oc minom aerwingom oc vndir ingeburgh oc haennir aerwingom”118, formuleringar som känns igen från manliga transaktioner. Ingeborg var tydligen överhuvud för sin familj (änka?), eftersom hon var köparen. Hennes arvingar fick i och med köpet bördsrätt till godset. Vi får inte veta hennes civilstånd, men klart är att hon hade rätt att köpa jord. Formuleringar som pekar på att kvinnan är hushållsföreståndare och att hennes arvingar är arvsberättigade till den köpta jorden (precis som när män köpte) finns också i ett annat brev där två män säljer till Helga Alfsdotter för 14 mark. Det står inget om att hon är änka eller gift. Det finns inga fastar, inga vittnen, endast tre sigill. Hon betalade direkt och fick tillträde till jorden.119 I ett annat fall hade maken dött och hans hustru fullföljde hans köp genom att erlägga den återstående köpeskillingen.120 Vid detta tillfälle företräddes köparens släkt inte av kvinnan utan av en förd e l v 193 116 Suppl. 1423:a. 117 JHD II 203. 118 JHD I 125. 119 JHD II 133. 120 JHD I 295. Kvinnor i Jämtland som köpare

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=