sin man för 16 jämtska mark.109 Detta brev är det första formulerat på samma sätt som när en ensam man i Jämtland var utfärdare; dock nämns endast sex fastar mot det normala åtta. Här har vi alltså en försäljning där kvinnan sålde jord som inte härstammade från hennes släkt utan från det hon ärvt efter sin man. Mycket riktigt står det i brevet att hon “ffordwmdax” var hans hustru. Det finns ytterligare ett antal brev från1400-talet som är formulerade precis som när män utfärdar: 1418 sålde Helga Tivatsdotter en halv gård för den blygsamma summan av åtta jämtska mark med åtta fastar och tre sigill.110 När Kristina Jonsdotter 1447 sålde sitt fäderne tillsammans med del i fisket i en sjö tillTore Johansson, låg hon i sotsäng. Det finns inte många brev där sjukdom anges som anledning till en försäljning. Kristina genomförde, som det ser ut, försäljningen helt på egen hand, till ett värde av 60 jämtska mark. Denna försäljningssumma är med jämtska mått ganska hög. Men det ser ut som om det varit bråttom med att formulera brevet, som saknar fastar men uttryckligen talar om vilka som var närvarande vid hennes säng när hon gjorde försäljningen, nämligen tre personer inklusive kyrkoherden. Fyra män beseglade brevet däribland lagmannen. Försäljningen fästes antagligen på pergament i kvinnans bostad och inte på tinget. Kanske är det därför som inga fastar nämns.111 När Margit Jensdotter skulle sälja sin morgongåva, var det självklart att det nämndes från vem hon fått den och att denne hade dött. Margit var i sitt andra äktenskap gift med riddaren Örjan Karlsson, kanske den mest kände jämtlänningen i Sverige under sin samtid.Makens riddartitel innebar att Margit inte var bondkvinna utan åtminstone via sin man tillhörde frälset.Morgongåvan såldes av henne till ett värde av 50 svenska mark. Om vi erinrar oss den lagstadgade graderingen av frälsets morgongåvor som jag diskuterade i kapitlet om gåvor, kan vi konstatera att denna morgongåva d e l v 191 109 JHD I 94. 110 JHD I 159. 111 JHD I 278.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=