l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 19 I formerna för överföring har kontinuerligt ändrat karaktär. Mitt syfte med denna undersökning har varit att belysa vilken karaktär dessa överföringar hade under perioden 1300–1500. I Magnus Erikssons svenska landslag från 1300-talets mitt redogörs för fem former av lagenligt överförande av jord, dvs. laga fång.Dessa var arv, gåva, byte, köp och ej inlöst pant. Endast för det laga fånget pant skedde förändringar i lagstiftningen när landslagen redigerades på 1400-talet. För de övriga typerna av laga fång var det bestämmelserna från landslagen 1350 som gällde. Min undersökningsperiod börjar innan rikslagstiftningen tagits i bruk. Genom att börja min undersökning innan landslagen tagits i bruk får jag kunskap om hur de laga fången tog sig uttryck tidigare och kan avläsa lagstiftningens påverkan på transaktionsformerna. En av de nya bestämmelserna i landslagen var att alla byten och försäljningar skulle bekräftas skriftligen, inte bara muntligen. Det är mycket tack vare denna bestämmelse som jag har kunnat studera hur de laga fången formulerades i skrift. Under äldre medeltid hade transaktionerna endast bekräftats muntligen. Senare blev mötesplatserna inte längre bara mötesplatser för muntliga överenskommelser, utan de blev också centrala platser för administration och skriftkultur.Västeuropeiska forskare har kommit al la t i de r har jordbrukssamhällen reglerat förvärvandet av jord. Sedan länge har det också funnits marknadsplatser för överföringar av jord. Dessa mötesplatser har sett olika ut och De laga fången och jordmarknaden De l 1 inledning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=