byten, och i ett fall var det en dotter.64 Några fler släktförhållanden framgår inte av breven utan skulle kräva ytterligare efterforskningar, vilket gör att de få fall av släktskap som jag funnit i bytesbreven från Jämtland eventuellt kan vara fler. Att byta med en släkting var inte heller vanligt i Finnveden. Byten hade ju den fördelen att de inte var behäftade med bördsregler. Man kunde byta med vem som helst vars jord hade samma jordnatur. Ett byte var en möjlighet för frälset att koncentrera sina ägor utan att ta hänsyn till släktingars anspråk. Kanske är det därför vi har så många byten mellan det världsliga frälset i Finnveden och Nydala kloster, biskopen i Linköping och andra kyrkliga inrättningar. Några få fall av byten mellan släktingar finns dock även i Finnveden, men de utgör en mycket låg procent av det totala antalet byten.Vi har ett fall där bröder byter med varandra, och det är ett noggrant upprättat brev där det till och med står hur mycket jordarna räntar, vilket inte är så vanligt.65 Vi har också bara ett fall av byte mellan en kvinna och hennes släkting. Det är Elin som bytte med sin moster via mosterns man.66 Några makar byter med sina hustrurs bröder. I dessa fall blir det uppenbart att mannen är hustruns målsman och sköter affärerna offentligt; annars kunde ju kvinnorna själva ha bytt med sina bröder.67 RedanAhnlund lade märke till att jämtlänningarna oftast använde sig av det “svenska” fastesystemet vid jordförvärv, men deras antal var åtta, som i Hälsingland, och inte tolv, som i de tätare befolkade delarna av Sverige. Fastevittnen och minst två sigill förekom oavsett om det var ett jämnt eller ojämnt byte.68 Enda skillnaden mellan jämtländska byten och byten i Finnveden var att de jämtländsd e l 1 v 149 Vittnen 64 JHD I 170, 293; JHD II 129. 65 RAp 11/3 1458. 66 RAp 19/3 1484. 67 DS 4287; RAp 9/3 1477, 28/7 1477. 68 Jämna byten: JHD I 208; JHD II 73, 104.Ojämna byten: JHD I 170, 238, 269; JHD II 212.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=