Det faktum att vi saknar sytningsgåvor från 1300-talet behöver inte betyda att människor inte behövde vård och underhåll, utan det speglar endast att detta skedde informellt och på ett personligt plan.Vi skulle medWebers kriterier kunna fastställa att detta tillvägagångssätt på 1300-talet inte speglade en marknadsrelation. Det var snarare fråga om en privat uppgörelse mellan parter. Men på 1400-talet offentliggjordes dessa på tinget och skriftfästes, vilket gör att 1400-talets sytningsgåvor kommer i en annan dager. Att ge bort arvejord för underhåll skapade ibland problem ur arvssynpunkt.Hur mycket hade mottagaren fått? Räckte gåvan till sytning under lång tid? Hade inte mottagarna fått för mycket med tanke på att den gamle dog väldigt snart? Dessa problem får vi en inblick i genom handlingar i tvistemål och genom att läsa vilka intyg som skulle upprättas.114 När den här typen av problem och tvister uppstod var det praktiskt att parterna hade dokumenterat avtalet i skrift. Bruket att skriftfästa denna typ av avtal var inte utvecklat förrän en bit in på 1400-talet. Ett klassiskt exempel på hur en sytning gick till finner vi i Gudruns brev, i vilket hon 1419 gav sin dotters man Halvard del i en gård mot att hans familj tog hand om henne tills hon dog; efter hennes död tillföll gården Halvard och hans arvingar. Ibland kunde inte den närmaste släktingen, dvs. en son eller dotter, ställa upp som vårdare, och då fick man söka någon avlägsnare släkting (som kanske behövde jord).Margit Andersdotters far hade valt hennes kusins familj att bo hos på ålderns höst.När fadern dött tycks Margit vara den ende arvingen. Därför blev det nödvändigt att hon erkände faderns sytningsgåva, vilket betydde att den del i hennes gård som kusinens familj fått i gåva stannade i deras ägo.115 En annan åldring frågade sin dotter och hennes man innan han bestämde sig för att välja en utanförstående som bodde i samma by som han själv.116 Olof Jonsson däremot valde sin dotter och hennes familj l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 116 114 JHD II 185,194, 65,154, 222. 115 JHD II 84. 116 JHD II 176.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=