RB 66

Själagåvorna kan delas upp i två typer: antingen inbegriper den en begäran om uppehälle i någon form, dvs. antingen sjukvård (sängplats) eller äldrevård i form av underhåll (sytning), eller är den en begäran om gravplats och själavård (böner och mässor).Vissa brev innehåller allt,men jag har gjort denna uppdelning för att karakterisera själagåvobrevet i förhållande till Webers kriterier. Jag tänker mig att begäran om äldrevård och sjukvård ombesörjdes under givarens livstid och att alltså motprestationen började fullgöras omedelbart, medan begäran om gravplats och själamässor uppfylldes senare (förutom de själagåvor som gavs för redan döda anhöriga). Skillnaden mellan ingiften och sytningsgåvor var just att en motprestation uttrycktes i sytningsbreven; i ingiftesbreven uttrycktes detta aldrig. Likheten mellan dessa gåvor var att motprestationen fullgjordes omedelbart: donatorn fick sitt underhåll i och med gåvan.Inom mitt område skänkte man oftast till Nydala kloster. Andra kloster som förekom som mottagare av själagåvor var i storleksordningVadstena, Skänninge,Alvastra och nunneklostret i Kalmar. Mönstret under 1400-talet är detsamma som i Europa: man koncentrerade sin donation, sin själagåva, till en institution,65 i stället för att som i testamentena under 1300-talet ge mindre summor till flera sockenkyrkor och präster. Själagåvan togs i bruk av klostret redan under givarens levnad, och i brevet tecknades också ett avtal om gravplats när man dött eller ett avtal om underhåll (sytning) under ens sista år i livet. I breven talades det ofta om nära anhörigas själarykt (själavård) och att man skulle läsa böner för och hålla mässor över de dödas själar. Det finns tecken på att 1400-talsmänniskan uppfattade det som sin plikt att utfärda själagåvor. Följande citat tyder på detta: l a g a f å n g f ö r m e d e l t i d e n s k v i n n o r o c h m ä n 102 enkte testament siälvur giorde i sitt ytersta utan trodde oss om sit siäla gagn thy wj wiliandes hans siäla rycht wita oc främia effter thy han oss til trodde oc oss aff rätto tilbör66 65 Ward 1997, Bisgaard 2009, s. 88. 66 RAp 2/8 1445.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=