Erkenntniß der Idee mit Verkürzung jener ersten individuellen Anschauung und der sogleich zu erörtenden Bestimmung der Dinge wäre ... eine zwar fromme, poetische, aber kraftlose, den Kern eines jeden Daseyns ignorirende Betrachtungsweise.”425 En rättsvetenskaplig verksamhet som har det uttryckliga syftet att bortse från rättens egna, relativa enhet kan, menade Stahl, aldrig frambringa ett fungerande system i den positiva rätten. Stahls kritik av den rena idékunskapen måste därför uppfattas som ett starkt argument mot antagandet, att definitionen av vetenskaplighet i Die Philosophie des Rechts skulle utgöra en plädoyer för juridisk metafysik. Frågan om dessa tankegångars metodologiska hemvist kompliceras emellertid av att kunskapen om rätten har tre och inte, som tidigare antagits, två sidor. Till synes jämsides med kunskapen om det individuella och idékunskapen återfinns nämligen, enligt Stahl, en tredje kunskapsart 426: “Endlich aber ist das Wirken ins Ganze, das was ein jedes Ding in dem allgemeinenWeltplane erfüllen soll, zu wissen - die Bestimmung”.427 Också detta uttryck - die Bestimmung - kan nämligen tolkas som ett metafysiskt inslag i en metodlära som uttryckligen frånkänner det mänskliga förnuftet förmågan att vinna insikt i tingens väsen. Denna misstanke stärks ytterligare av Stahls anmärkning, att “/s/ie [“die Bestimmung”] ist dasjenige, was Aristoteles dasTelos nennt, und worunter er dasjenige versteht, was die Natur mit einem einzelnen Dinge für das Ganze will.”428 Definitionen av detta kunskapsr ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 201 425 A a, bd.ii, s.43. 426 Se a a, bd.ii, s.169f.: “Sie [rättsvetenskapen] hat aber, wie alle Wissenschaft, drey Seiten der Erkenntniß (...): die Kenntniß der einzelnen Rechtsnormen, die Kenntniß der Ideen oder Principien, aus welchen sie hervorgehen, und die Kenntniß ihrer Bestimmung,mit welcher sie in das Ganze des geselligen Zustandes eingreifen”, jfr. s.40: “…die Individualität, das Urbild und die Bestimmung des Gegenstandes”. 427 A a, bd.ii, s.43, jfr. a a, bd.i, s.21. 428 A a, bd.ii, s.43, jfr. a a, bd.i, s.27. rättsvetenskap - kunskap om rättens “be st immungen”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=