RB 63

Efter att ha betonat att syftet med uppställandet av förbrukbarhetskravet i försträckningsläran inte varit att undertrycka den principiella avtalsfriheten övergick Nordling till att närmare beskriva de juridiska förutsättningarna för detta tredjemansskydd.Visserligen är “/d/e saker, som för menskligt ändamål besittas ... i allmänhet, hvar och en efter deras särskilda art, lämpade för ett visst användningssätt, hvilket derför måste antagas vara det i det särskilda fall åsyftade.”364 Härmed har rättsvetenskapsmannen uppställt en allmän - normerande regel - för mänskligt handlande med utgångspunkt i föremålets beskaffenhet. Men, tillfogade Nordling, detta gäller bara “såvida ej annat förhållande ådagalägges”365, det vill säga detta antagande låter sig, i motsats till en juridisk fiktion, motbevisas. Dessutom föreligger i denna regel inte “något hinder för uppställande af ett annat syftemål vid sakernas begagnande.”366 Brukbarhetskriteriet utgör endast en bevisbörderegel; den som avviker från vad som vid en viss tid och plats uppfattas som ett normalt användningssätt löper risken att få ett bristfälligt skydd för sin egendom i förhållande till tredje man. De parter som har ett i förhållande till denna huvudregel avvikande eller särskilt syfte med rättshandlingen kan emellertid skydda sig gentemot tredje man genom att ge uttryck för sin avsikt. De parter som överenskommit att ölet endast ska lagras, medan jakthunden ska serveras som tilltugg, har i princip full frihet att avtala i enlighet ned detta syfte. För att uppnå de avsedda sakrättsliga verkningarna bör emellertid i detta fall avsikten med avtalen publiceras. Den fria partsviljan kvarstår som förmögenhetsrätten huvudprincip, samtidigt som det sakrättsliga skyddet garanteras genom kravet på en förnuftig partsvilja. Det dialektiska förhållande mellan allmänt och särskilt som präglar den juridiska konstruktionen står i skarp motsättning till den d e l 1 176 pre sumt ionen - ett exempe l på rättsvetenskapl ig dialekt ik 364 Nordling, a a, 12f. 365 A a, s.13. 366 A a, ibidem.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=