sökas i den “allmäna vanans bräckliga grund”328. Detta underkännande av den hävdvunna begreppsanvändningen innebar att juristens sökande efter en objektiv grund för den sakrättsliga sidan av försträckningsläran måste gå vidare. Paradoxalt nog måste detta sökande dock ta sin början i läran om de fungibla tingen. Det tredje antagande, som Puchta varnade juristerna för, gäller fungibilitetens natur. Det är, enligt Puchta, inte korrekt att tro, att ett föremåls utbytbarhet enbart ligger den betraktandes öga. Det vore ett stort misstag att anta,“dass allen Sachen willkürlich die Eigenschaft der Fungibilität beigelegt werden könne.”329 Följaktligen kan denna egenskap inte enbart kopplas samman med parternas fria vilja och den därmed sammanhängande osäkerheten.Vissa saker förefaller mer fungibla än andra oavsett hur de betraktas:“/D/iess” - antagandet att alla föremål utan inskränkningar kan framstå som såväl fungibla som icke-fungibla - “ist deswegen falsch,weil die Fungibilität in einer Eigenschaft der Sachen ihren Grund hat, in der nämlich, dass für den gewöhnlichen Gebrauch eine Species des Genus so gut ist als die andere, was keineswegs bey allen Sachen der Fall ist.”330 Den triviala iakttagelse, som sätter tredje man i stånd att bedöma de sakrättsliga konsekvenserna av en viss rättshandling, skulle således kunna ha sin grund i det sätt, på vilket föremålet låter sig brukas och utnyttjas av mottagaren.Man skulle kunna tänka sig att tredje man, som betraktar överlämnandet av en liter öl från en hand till en annan, skulle konstatera att öl är en konsumtionsvara, det vill säga att den normala användningen av detta rättsobjekt skulle vara att dricka upp eller på annat sätt konsumera ölet, att sådant gods förbrukas vid nyttjandet och att mottagaren följaktligen inte kan utföra sin motprestation i form av ett återlämnande av samma sak. På denna grund skulle iakttagaren kunna dra slutsatsen, att den rättshandling som innebär att en liter öl traderas från en part till en annan, medför att äganderätten övergår från givaren till d e l 1 154 328 Se ovan s.134 fn. 279 329 A a, ibidem. 330 A a, ibidem.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=