RB 63

f ö r o r d 12 Det har ofta sagts att resan, inte målet, är huvudsaken. Stahls arbete ger syn för sägen. Istället för att framställa rättens filosofi såsom en summa av dogmatiska sanningar, valde Stahl att beskriva rättens teoretiska element ur historisk synvinkel. I fokus för framställningen hamnade därmed juristernas sökande efter rättsvetenskapens princip. Läsaren får, med Stahl som vägvisare, följa jakten på rättsvetenskapens själ från antikens Grekland till -talets Tyskland. Under resans gång framstår denna återblick som en nödvändig förutsättning för en verklig förståelse för historiska skolans rättsvetenskapliga metod. Den svenska juridiska doktrinen under -talet erbjuder en slående parallell till Stahls framställning av rättsvetenskapens utveckling. Ernst Viktor Nordling, professor vid Uppsala universitet, författade  en uppsats om försträckningsavtalet. Också han valde, helt i historiska skolans anda, att beskriva den svenska gällande rätten ur ett historiskt perspektiv. Försträckningsavtalets utveckling i den juridiska litteraturen, frånSententiæ Pauli till de senaste pandektvetenskapliga forskningsresultaten, framställs i Nordlings arbete som en konsekvens av rättsvetenskapens framväxt. I detta hänseende erbjuder Nordlings resonemang en unik möjlighet att konkretisera Stahls beskrivning av rättsvetenskapens utveckling. Stockholm, denjanuari  mar i e sand s t r öm

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=