44 mange trade der forbinder min egen tamkning med Bentzons. Var logisk stringens ikke hans styrke, og var han kun i ringe grad filosofisk bevandret, havde han til gengield i hojere grad end mine to andre keremestre kontakt med den praktiske retsvidenskab. Denna postuma hyllning till Bentzon visar, att även Ross närmade sig den ‘metodsynkretism’, som trots alla yttre stridigheter kan iakttas i nordisk rättsteori kring mitten av 1900-talet. Trots att boken senare blivit en klassiker,’* väckte den dock som nämnt inte någon omedelbar begeistring. Då det gäller de behandlade frågorna tog Ross i “Om ret og retherdighed ” upp många problem, som han tidigare behandlat i “Virkelighed og Gyldighed ”, nämligen själva rättsbegreppet, rättskälle- och lagtolkningsläran, rättighetsbegreppet samt “Lseren om tinglige og obligatoriske rettigheder”. I läroboken behandlades därtill bl.a. “Retssystemet’’ (s. 244-278), medan de Rra sista kapitlen var ägnade åt “retspolitikken”, ett i rättsteoretiska framställningar efter 1700-talet mera sällsynt tema. .>-43 Geiger, som under kriget varit rvamgen att fly vidare till Sverige, gav där på danska ut skriften “Debat med Uppsala ommoral og ret ” (1946; 247 s.; 8:o). Geiger förfäktade i boken en “juridisk pessimisme”, en ännu längre gående “uindskra;nket praktisk varrdinihilisme’”, “rettens fuldsta:ndige frigörelse fra moralske forestillinger’”, jämfört med Uppsalaskolans “teoretiske vicrdinihilisme”’. Geiger hade nämligen i sina forskningar kommit till den grundtanken, “at kollektive ViErdiforestillinger og propagandaen for demer socialt set skiebnesvangre”. Geiger beuävlade, att han kunde bidra med någonting nytt i debatten, men han behandlade kritiken av Uppsalaskolans rätts- och morallära i ett sociologiskt perspektiv, vilket man enligt honominte förut hade försökt.*' Inte oväntat ägnades ett långt kapitel (s. 99-131) åt Lundstedts metafysik, men det var Ross som gick till häftigt angrepp mot Geiger.^*’ Henr\' Ussing tog ännu en gång upp en av evighetsfrågorna i nordisk doktrin i den lilla monografin “Retstridighed. Strejflys over nordisk Retskere ” (1949; 111 s.; 8:o). Som väntat ledde framställningen till en häftig debatt, i vilken Ussing angreps av bl.a. både Ilium och Ross. 43 Ross, Ret, s. 4 f. 44 Dalherg-lMrsen, Retsfilosofi, s. 63. betecknar boken som “hojdepiinktet inden tor dansk retsfilosofi"; han anser dock, s. 58, bokens förord vara “ikke så lidt mods.etningsf\ldt”. 45 Geiger, s. 3 f. 46 Recension i ] 1946, s. 259-269: svar av Geiger, 309-319, replik .tv Ross, s. 319-324. Positiv recensionsuppsats “fura. Moral ocli Sociologi” i Llfix 1946 B, s. 2"^ 1-280 (P. M. Sachs); se även Diilherg-Liirsen, Cfeiger, s. 38 ff. 47 Se 1 fR 1952, 128 (lorgen Irolle). 225 ff. Recensionsupp.sats “Retstridighed og Rermtessighed i UfR 1951 B, s. 109-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=