1 3 de nya professurerna var extra ordinarie tjänster. Omkring år 1930 hade man kommit så långt, att de viktigaste undervisningsämnena hade en egen professur.* Fakulteten i Kristiania/Oslo hade vid tiden för universitetets 100-årsjubileum år 1911 sammanlagt tio professurer. I slutet av 1920-talet Pick man en donationsprofessur i för.säkringsrätt och i slutet av 1940-talet ytterligare en professur, den tolfte. De tre fakulteterna i Sverige hade tämligen små lärarkårer. Fakulteten i Uppsala hade år 1911 åtta professurer, och antalet förblev oförändrat fram till slutet av 1950-talet. Fakulteten i Lund hade år 1911 endast sex professurer inklusive lärostolen i nationalekonomi. Ar 1912 Pick man en sjunde ordinarie professur (i romersk rätt och rättshistoria), men den åttonde professuren först år 1938. Den enda förändringen under 1940-talet var inrättandet av en professur i Pmansrätt och finansvetenskap i samband med att professuren i nationalekonomi överfördes till den filosofiska fakulteten. Den stats- och rättsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola hade vid periodens början sex professurer i juridik och därtill en professur i nationalekonomi m.m., år 1950 var antalet professurer sammanlagt nio.’^ Vid fakulteten i Fåelsingfors fanns det i periodens början åtta ordinarie professorer samt en extra ordinarie professor i rättshistoria. Professuren i rysk statsrätt m.m. indrogs, då Finland blev självständigt (se del III, s. 172). Först år 1924 fick fakulteten nya professurer, men därefter gick utvecklingen raskt, så att man i slutet av årtiondet redan hade femton professurer, f)orton ordinarie och en extra ordinarie. Lagen om förvaltnings- och undervisningsspråket vid Fåelsingfors universitet av år 1937 krävde skilda professurer på båda språken i vissa ämnen; resultatet för den juridiska fakultetens del var tre ordinarie svenskspråkiga professurer i civilrätt, straff- och processrätt samt offentlig rätt. Vid slutet av 1930-talet hade man arton professurer och därtill sju adjunkturer.’ Detta nordiska rekord berodde dock till en del på den nämnda språklagen. Andra världskriget med därpå följande ekonomiska svårigheter gjorde, att antalet professurer förblev oförändrat genom 1940-talet. Antalet professurer var naturligtvis minst, nämligen tre, i fakulteten (lagadeild) vid det år 1911 grundade universitetet i Reykjavik, och ännu vid periodens slut måste man nöja sig med tre professorer och ett par timlärare." 386 1,; hinnn, s. 28.t 4 Sc Linim. Studium, 5 ,Sc Atniiiitiseu 1, .s. 93 fl. 6 .Sc Miilniströin, .s. 40-43. 7 Sc WeihiilL s. 233 tt. ocli t.ihcll 11. 8 .Sc f/i/ssicr, s. 281 t. 9 Sc Sjöstnhn, LM 1940, .s. 224 I'. 10 Sc Ktingtis. s. 38-71. 1 1 Sc />«';• Vilhjdhnsson, Llltljölur \'1:2 (1933). .s. 20.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=