1 80 fattarens föreläsningar i speciell privaträtt i Uppsala höstterminen 1929.” Albert Ernberg gav ut en liten, på ett responsum grundad, starkt rättshistorisk monografi “Grunder för gruverätt till stenkol och eldfasta leror” (1948; 128 s. inkl. bil.; 8;o). Justitierådet Pehr von Seth var experten på jakträttens område med artikelsamlingen “Jakträttsliga Irågor i kortare uppsatser behandlade” (1936; 164 s.; 8:o) och den postumt publicerade föreläsningsserien “Svensk jakträtt” (1940; 175 s.; 8:o), somenligt utgivarnas förord var “en fullständig redogörelse för den svenska jakträttens centrala delar”. Stig Jägerskiöld behandlade i en liten monografi “Statens ersättningsskyldighet vid införande av monopol” (1947; 101 s.; 8:o) ett ämne, som mera ingående dryftats i norsk doktrin (ovan 4.5.3.).’’ 5.5.5. Arbetsrätt Av arbetsrättslagstiftningen i Sverige kan nämnas lagar om skydd mot yrkesfara (1889), om ersättning för olycksfall i arbete (1901), om fallsförsäkring (1916) och lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstolen; redan år 1920 hade man grundat en central skiljenämnd för vissa arbetskonflikter. obligatorisk olycksomarbetstidens begränsning (1919). Ar 1928 antogs Folke Schmidts “Kollektiv arbetsrätt” (1950; 246 s. inkl. reg.; 8:o) var den första moderna läroboken i arbetsrätt.*' Boken är indelad i kapitlen “Inledning till arbetsrätten. Historia. System. Terminologi” (s. 7-35), “Arbetsdomstolen och dess behörighet” (s. 36-50), “Vem är att anse som arbetstagare” (s. 51-64), “Arbetsmarknadens organisationer” (s. 65-88), “Kollektivavtalet” (s. 89-119), “Föreningsrätten” (s. 120-139), “Förhandling och medling” (s. 140-153), “Arbetsstriden” (s. 154-201) och “Ansvaret för rättskränkningar” (s. 202-226). Schmidt nämnde i förordet, att boken var “tänkt som första delen av en framställning över svensk arbetsrätt, där andra delen skulle avse tjänsteavtalets rätt och tredje delen den offentliga arbetsrätten”; de tre första kapitlen utgjorde “emellertid en allmän inledning till svensk arbetsrätt”. Schmidt nöjde sig inte med en rent deskriptiv framställning (se III 1.1.4.). Östen Undéns doktorsavhandling “Kollektivavtalet enligt gällande svensk rätt” (1912; VII + 251 s.; 8:o) är det viktigaste arbetsrättsliga arbetet i Sverige före första världskriget. Jan-Olof Sundeil, som ingående har behandlat avhandligen, konstaterar, att Sveriges omvandling till ett industrisamhälle hade skett under 91 Recension i SvJ T 1931, s. 431-433 ((Junnar Bendz). 92 Recension i l.M 1947, s. 543-346 (V. Merikoski). 93 Recensioner i l.M 1930, s. 882-884 (\. 'X'. Piihakka) och Svj r 1931, 617-626 (Svante Bergströin).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=