1 7 9 ka menligt på styrelsens ansvarsl^rihet, omstyrelsen underlåtit att inköpa denna goda bok”. Författaren hade tidigare främst för ”lekmannen- aktieägaren” skrivit en framställning ”Bolagsstämma enligt lag omaktiebolag den 12 augusti 1910” (1927; XVI + 260 s.; 8:o). Kurt Lamms i Uppsala försvarade doktorsavhandling ”Bidrag till läran om enkla bolag och handelsbolag” (1911; 140 s.; 8:o) behandlade både ”Det privaträttsliga förhållandet mellan bolagsmännen inbördes” (s. 1-84) och ”Det privaträttsliga förhållandet till tredje man” (s. 85-138). Av övriga handelsrättsliga arbeten kan nämnas Phillips Hiilts “Omkommissionärsavtalet, I” (1936; XIV + 290 s.; 8:o), som byggde på författarens föreläsningar. Boken var ett specimen för en professur i civilrätt i Stockholm. Äke Lögdbergs ”Spörsmål angående rembours” (1950; 1 16 s. + 36 s. bilagor; 8;o) behandlade ett rättsinstitut, som enligt författarens förord hade betecknats som “the crankshaft of modern commerce”. Också detta arbete var ett specimen för en professur i civilrätt. 5.5.3. Sjörätt F4t av de få sjörättsliga arbetena i Sverige är den med en rättshistorisk avhandling doktorerade (nedan 5.13.2.) Carl Gustaf Ihrfors' lilla monografi “Der svenska sjöpanrrättssystemet i kritisk belysning. En sjörättslig analys” (1926; 1 1 1 s.; 8:o). Författaren beklagade i förordet, att han inte hade erhållit närmare kännedom om den i Bryssel år 1922 hållna diplomatiska sjörättskonferensen och därför varit tvungen att “helt förbigå sagda konferens”. Folke Schmidt kunde hänvisa till bristen på en modern lärobok, då han gav ut i tryck sina “Föreläsningar i sjörätt” (1944; [VI] + 174 s. inkl. reg.; 8:o).'"’ Han nämnde vidare i förordet, att föreläsningarna endast behandlade “de privaträttsliga reglerna och icke avse att ge en bild av alla de offentligrättsliga författningar som bestämma sjöfarten”. 5. 5.4. Näriiigsrätt En av de få skrifterna och den enda översikten på detta traditionella område är det vid Stockholms högskola utgivna stencilerade kompendiet “Näringsrätt. Efter föreläsningar av Docent Phillips Hult” (1931; 95 s.); en dryg tredjedel av texten består av “Historisk överblick över näringsrättens uweckling” (s. 4-38). Jan Eric Almquists enda rättsdogmatiska arbete är “Kommentar till 1884 års gruvstadga” (1930; 225 s. inkl. Bihang; 8;o), somenligt förordet byggde på för- ‘)() lt.ccciisi()n i SvJ 1 19-46, s. 499 t. (Erik Hagbcrgh).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=