1 66 de då utkomna delarna, att han senare i samma årgång ansåg sig tvungen att publicera en överslätande förklaring. 2‘> En betvdande del av den allmänna litteraturen består av nvutsåvor av olika törhtttares artiklar; om dessa samlingar koncentrerar sig på ett enda rättsområde behandlas de senare i respektive avsnitt. Osten Undén gav år 1927 ut en samling artiklar med den av Hasselrot redan använda titeln “Juridik och politik” (234 s.; 8:o); artiklarna hade enligt törordet publicerats tidigare bl.a. i festskrifterna till Lunds universitets 250-årsjubileum och till Thyrén men också i “Tiden” och “Social-Demokraten”.'” Av de rättsvetenskapliga artiklarna kan särskilt nämnas “Juridiken som rättsvetenskap” (s. 9-33). Det kan vidare noteras, att de arbetsrättsliga artiklarna (s. 177201) behandlas under rubriken “I rättsordningens utkanter”. 1 iteln på Undéns artikelsamling, “Juridik och politik”, är en utmärkt beteckning på en i Sverige särskilt under 1940-ralet allt vanligare genre. Dessa samlingar av artiklar och kortare uppsatser hade i allmänhet en tydlig politisk slagsida. Advokaten, jiir. kand. Georg Branting, son till Hjalmar Branting och själv socialdemokrat, var en outtröttlig förkämpe för rättfärdighet och en motståndare till allt som han betraktade som politiskt förtryck. I skriften “Lag-röta eller det svenska rättssamhällets förfall” (1943; 132 s.; 8.o), som kom ut på Trots allt!:s förlag, angrep Branting bl.a. de omfattande interneringarna och inskränkningarna i tryckfriheten under kriget. “Festskrift tillägnad Georg Branting. Utgiven vid hans 60-årsdag 21 september 1947, red. av Zeth Höglund och Hjalmar Mehr” (1947; 336 s.; 8:o) innehåller förutom hyllningar till festföremålet av redaktörerna en samling av Brantings tal och artiklar. Av dessa kan “Skotten i Ådalen” (s. 169 ff.), “Rätnisan i Finland” (s. 187 ff.) och “För Norges frihet” (s. 214 ff). Branting hade redan på 192()-talet kraftigt kritiserat de politiska rättegångarna i Finland i skriften “Rättvisan i Finland. Några dokument med kommentarer”, somväckte stor upprördhet på finskt håll (se III 3.L). I förordet till “Rätten att leva. En samling kritiska studier i svensk rätrväsa, under red. av Carl Björkman och Hilding Eek” (1945; 327 s.; 8:o) framhöll utgivarna, att skribenterna, i den mån de var eller hade varit politiskt aktiva, företrädde olika politiska riktningar och att också den teoretiska grundsynen i artiklarna var olika. Det fanns dock ett föreningsband mellan de olika texterna: “radikalismen i inställningen till de behandlade problemen, och själva den samhällssvn, som må kallas den humanistiska och som menar att samhället är till namnas 2‘) Se Svj 1 1923, s. 171-176 och s. 299-301. H.i.s.selrots produktion behandktdcs även .tv Albert Kbersner i en recen.sion.supp.s.tt.s i 1 iK 1927, .s. 182-270. .^0 Positiv recension i Sv) I 1927, s. 441-44.^ (P. von Seth).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=