1 6 5 En i svensk 1 9()()-talsjuridik något ndda törhittare är Berndt Hasselrot, vars första mycket omfattande arbete var den utförliga och flitigt använda kommentaren till handelsbalken (del 111, s. 133). Hasselrot, som blivit president i hovrätten över Skåne och Blekinge, fortsatte sitt författarskap på 1920-talet med två serier “jLiridik och Politik” och “juridiska Skrifter”, och recensenten Björling kunde redan år 1923 konstatera, att Hasselrot numera hade slagit Winroths rekord genom att ha “skrivit mera än någon annan levande eller död svensk jurist”.’'* I rots att författarskapets omfång är i och för sig imponerande, måste det dock påpekas, att rekordet var möjligt endast därför, att en stor del av de senare skrifterna bestod av mer eller mindre bearbetade nyutgåvor, och Hasserots hela produktion blev därigenom tämligen oöverskådlig. l iteln på Hasselrots första serie “Juridik och Politik” (l-lll; 1920-1921; 280 + 252 + 182 s.; 8:o) bör verkligen förstås bokstavligen, då de två första banden innehöll civil- och arbetsrättsliga uppsatser, medan det tredje, “endast för vänner” tryckta bandet bestod av “politiska tal, riksdagsanföranden m.m.”. Hasselrot meddelade i förordet till det första bandet, att han “ägnat lediga stunder åt förberedelser till ett större systematiskt arbete i förmögenhetsrätt, vilket skulle komma att behandla de delar av obligations- och sakrätt, som innefattas i lagkommitténs förslag till handelsbalk” och att uppsatserna kunde betraktas som förberedelser till detta arbete. Det första bandet omfattade enligt titelbladet “uppsatser ang. pant- och retentionsrätt, sysslomannaskap, tjänstehjonslega och tjänstelega”, det andra bandet “uppsatser ang. vindikationsrätt, ocker, vite och ränta samt arbetsbeting m. m.”. “juridiska Skrifter”, till en början med tillägget “(Forts, av Juridik och Politik’)”, från och med det f]ärde bandet med beteckningen “Ny följd”, utkom i tio band på sammanlagt omkr. tretusen sidor åren 1921-1924: I (1921; 327 s.; 8:o), II (1922; 291 s.)" III (1923; 320 s.), IV (1923; 315 s.), V (1923; 252 .s.; “ny upplaga av delar av 'juridik och Politik’ I och II), VI (1923; 256 s.; “ny upplaga av delar av 'juridiska skrifter’ 1921 och 1922”), VII (1923; 315 s.), VIII (291 s.), IX (1924; 302 s.; ny upplaga av delar i banden l-II och IV) samt X (1924; 436 s.). Därtill komtre “Supplement” åren 1923-1924 (23 + 127 + 20 s.), den första delen bestod av polemiken med Björling. Aven i “juridiska Skrifter ” behandlades i stort sett samma ämnen som i Hasselrots tidigare produktion. Samtliga band var försedda med brasklappen ‘Tryckt som manuskript’ (ibland med tillägget 'endast för vänner’), vilket traditionellt ansågs skydda mot recensioner. Björling skrev dock i Svensk juristtidning 1923 en så kritisk anmälan av 28 SvJ I' 1923, s. 171.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=