1 60 dande del av polemikerna. Den polemiska litreraruren är ofta roande läsning, men av töga vetenskaplig betydelse. 5.2. Rättsencyklopedier “Lärobok i rättskunskap för blivande landsfiskaler. På odentligt uppdrag utgiven av Robert Malmgren” med Nils Alexanderson, docenten Ragnar Bergendal, C. G. Björling, assessorn i Göteborgs rådstuvurätt Gösta Bäärnhielm, revisionssekreteraren Sven Lawski och jur. dr Siegtried Matz som medarbetare utkom i nio häften åren 1919-1925 (XVI + sammanl. 1012 s. inkl. tillägg o. reg.; 8:o; 2. uppl. i 4 bd. 1927-1928). Arbetet saknar fortlöpande paginering, vilket kan vara en följd av de “många motigheter”, som utgivaren nämnde i förordet. Arbetet består av sex delar: I. “Inledning” (Björling; 18 s.), II. “Privaträtt” (Björling; 190 s.), III. “Straffrätt” (Bergendal; 302 s.), I\( “Processrätt” med avsnitten “1. Domstolsorganisationen. Rättegången i rvistemål” (Matz; 74 s.), “2. Rättegången i brottmål” (Bäärnhielm; 106 s.), “3. Utsökning” (Alexanderson; 89 s.) och “4. Konkursrätt” (Law'ski; 57 s.), V. “Förvaltningsrätt” (110 s.) och VI. “Finansrätt” (32 s.; båda Malmgren). Malmgren framhöll i förordet, att man vid “bedömandet av arbetet måste ... erindra sig, att detsamma avser landsfiskalernas utbildning för den tjänstgöring, somenligt lag, författningar och instruktion åligger dem”. Arbetet innehöll därför inte “en fullständig redogörelse för rättens hela system”, och man hade uteslutit “de delar, med vilka landsfiskalen ej under sin tjänstgöring kommer i beröring”. Läroboken tycks ha fått en betydligt större bet}"delse än vad som ursprungligen avsetts. Den anmäldes i SvJT och användes även inomden akademiska undervisningen; Bergendals bidrag har betecknats som “en mycket använd strafflagskommentar”." I själva verket var läroboken den enda någotsånär täckande framställningen av svensk rätt. 5.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära, allmänna arbeten 5.3.1. Rättsfilosofi och allmän rättslära Axel Hägerströms första bidrag till rättsfilosofin i den form, som skulle komma att prägla Uppsalaskolan, var artikeln “Är gällande rätt uttryck av vilja?” i festskriften till filosofen Vitalis Norströmår 1916. Hägerström hänvisade till denna artikel i förordet till sin följande år publicerade monografi “Till frågan om den objektiva rättens begrepp. 1. Viljeteorin” (1917; XII + 168 s.; 8:o), men han sade sig nu behandla frågan “ur helt andra synpunkter”.’’ Monografin hade flera 1 1 SMK 1, s. 236 (Sigurd Lindman). Recension i SvjT UJd”. s. (R von Setli). 12 Recensioner av häda skrifterna i SvI'L 1618, s. 142 f. (positiv. Andreas Bjerre) och LJtTs 1618 B. (|. Himmelstrnp). 43 L
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=