128 rättspraxis. Han hade också “i ganske stor utstrekning trukket samnienligninger med Iremmed rett”, Irämst “fremmede lovboker” och ‘"de almindeligste teoretiske Iremstillinger”. Författaren var medveten omrisken med ytliga rättsjämförelser, men han framhöll att beträffande svensk och dansk rätt hade han kunnat ge “et fyldigere billede” med hjälp av rättsfallssamligarna: “Sarrlig har jeg lagt vekt på henvisningerne till svensk praksis, hvor der Pmdes et rikt stoff som har va.’ret lite utnvttet i den norske teori.” Arnholm konstaterade, att hans resultat avv'ek “sterkt fra den vanlige here”, men han hade ändå “sokt å innrette boken slik at den skulde kunne brukes som håndbok av praktiserende jurister”."’ 4.5. Övrig privaträtt 4.5.1. Handelsrätt En omfattande helhetsframställning av' aktiebolagsrätten är Augdahls “Akrieselskåpet efter norsk ret” (1926; 524 s.; 8:o; 2. utg. 1946)."”* Hoyesterettsadvokaten Johan Bernhard Hjort gav ut en liten handbok utan Videnskapelige pretensjoner’ “Generalförsamling i aktieselskaper” (1931; 128 s.; 8;o; 3. utg. tills, med Petter Larsen 1969); Hjort nämnde i förordet den svenske advokaten Erik Söderströms handbok om bolagstämma (1927; se 5.5.2.) som en förebild. Kristen Andersen doktorerade med en avhandling om kartell- och trustlagstiftningen “Rettens stilling til konkurranseregulerende sammenslutninger og avtaler. En översikt over norsk og fremmed rett” (1937; 299 s.; 8:o), som först efter en omfattande utländsk översikt (s. 1 5-124) gick över till norsk rätt."’’ Arnold Rarstad hade redan före den norska trustloven av år 1 926 givit ut en monografi “Iruster og karteller. En bok om privatmonopoler” (1916; 216 s. inkl. reg.; 8:o). Sjur Brarkhus’ monografi “Meglerens rettslige stilling” (1946; XVI + 480 s.; 8:o) hade påbörjats som en sjörättslig avhandling om skeppsmäklarens verksamhet, men författaren hade funnit avgränsningen otillfredsställande och därför beslutat behandla alla mäklarbranscher. 1 10 4.5.2. Sjörätt 1 sjöfartsnationen Norge blev den sjörättsliga litteraturen naturligtvis rätt omfattande, även omförfattarnas antal var litet. Ragnar Knophs “Norsk sjorett” kom 107 Arnholrti. Rctingclseiic, Forord. Positiv recension i UlH 1 Odd B, s. 262-264 (C>. A. Boriim). 108 Recensioner i LtK 1927 B, s. 19S-199 (delvis kritisk; Clarl Forpl och Fill 1928, s. 407-409 (Håkan Nilsson); positiv recension av Bada upplagorna i JFT 194”’, s. 294-296 (Curt Olsson). 109 Positiva recensioner i Ull^ 1937 B, s. 283-285 (Povl Bang-Jensen), 1 (K 1938, s. 8”’-89 (R. Knoph) och NRt 1939, s. 525-537 (Berndt Fund). 1 10 Ihitkhus. Forord. Positiva recensioner i LUlF 1947, s. 238-240 (Henr\- Llssing), TtR 1948, s. 305-310 (Nils Beckman), ,SvJ F 1948, s. 259-26.) (Ph. Hult) och JFF 1948, s. l.)l-134 (C. Palmgren).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=