126 4.4.6. Familjerätten Både Absalon Taranger och Carl Jacob Arniiolmgav ut läroböcker i lamiljerärt. larangers “La^rebok i norsk {'amilieret” (191 1; [IV] + 123 s.; 8:o) kom ur i en andra omarbetad upplaga år 1926 med titeln “Norsk lamilierett” (IVIII] + 295 s.; 8;o). Den lörsta upplagan var enbart avsedd att hmgera som lärobok för studenterna. laranger nämnde i förordet, att en handbok för praktiker skulle ha kräva ett helt annat omlång, “og jeg er i tväl omjeg, som aldrig har v aret praktiserende jurist, overhodet vilde magte at lev^ere et saadant verk’’. Etter en inledning behandlades äktenskapet samt föräldrar och barn i två huvaidavsnitt. haranger nämnde i förordet till den andra upplagan, att han av^stått trån benämningen “Izerebok” på grund av verkets ökade omtång. Arnholms “Laaebok i tamilierett ’ (1936; 323 s.; 8:o) var dock ännu mera omfattande, och förtattaren menade, “at boken også i nogen utstrekning må gjore tjeneste som håndbok tor praktiserende jurister’’. Som sina viktigaste förebilder nämnde ArnholmTarangers och Viggo Bentzons framställningar, medan Borums danska tamiljerätt på grund av den sena utgivningen endast kunnat användas i begränsad utsträckning. Arnholmnämnde också, att han hade “tatt med en forholdsväs bred skildring av den almindelige retts- og kulturutvikling på disse områder” och att denna tramställning, som “bare er lesestott og ikke l^crestoft ”, i huvudsak byggde på Edward Westermarcks “History ot Human Marriage”Detta var för öv rigt ett arbete, som även Taranger hade använt i sin andra upplaga. ’’ Arnholms disposition skilde sig från Tarangers främst därigenom, att han behandlade törhållandet mellan föräldrar och barn töre äktenskapet. Man kan förvåna sig över behovet av två läroböcker av^ ungefär samma omfång med några års mellanrum, men det är möjligt att den starkt religiöse och ytterst konservative harangers framställning snabbt känts föråldrad - Arnholm nämnde, att han själv' “delvis har fulgt andre linjer”. En ny äktenskapsrättslig lag var en bidragande orsak till att Tarangers arbete snabbt föråldrades. 0stremgav år 1932 ut “Ektefellers formuesforhold efter loven av 1927 ” (XIII + 267 s.; 8:0)."” Författaren nämnde i förordet, att han hade valt att nöja sig med “en v^esentlig deskriptiv fremstilling i kommentars formmed sikte på behovene for orientering og tolkningshjelp”, då det ännu inte hade hunnit bilda sig någon rättspraxis. 100 98 Anilnthii. l amilicrcti. Forord. Positiv.i recensioner i Utlx 1936 R, s. 200-262 (t3. A. Borum), SvJ I 1936. s. 524-526 (F^ik Lind) och [F- F 1938, s. 127 1. (Ake Malmström), neutral i TFlL 1938, s. 85 F. (Håkan Nial). 99 Va ranger, s. 7 FF. 100 Arnholm, Familierett. Forord. 101 Recension i 1 tK 1932, s. 467-4"^3 (V iggo Itentzon).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=