1 1 7 sjonal samhörighet eg sund ferdelandskjserlighet som hvor den samme demon viser sig i storspekulantens skikkelse ”. 0stremskrev, antagligen för den lediga professuren efter Gjelsvik, en avhandling med även nationalekonomiska drag “Individ og samfund i okonomiens rett. En studie i nyere norsk rettsutvikling” (1937; [III] + 198 s.; 8;o). Han publicerade som docent under ockupationen en avhandling “Eierretten i nteringsrettslig belysning” (1944; 383 s. inkl. reg.; 8:o), som åter anknöt till den av Stang och Knoph framhållna sociala förmögenhetsrätten (se närmare III 2.1.). dVots att 0strem redan i förordet konfronterade “liberalismens individualisme med na^ringshensyn och nyere tiders krav”, och trots att han gärna talade om“folkefellesskapet”,*’' kan denna bok knappast ses som en produkt av en av kriget betingad NS-inställning, utan den upprepar författarens tankar på 1920-talet. 0stremklandrade visserligen också den juridiska universitetsutbildningen, som hade lett till att även de praktiserande juristerna “ofte ha fått et for hele livet bestemmende grunnpreg i sin innstilling til hva der tradisjonelt har vxrt kalt ‘jus’” och i vilken “det rettstekniske fikk en overmåte bred plass”. 0strems reformförslag var dock moderata. Han krävde närmast “mer generelle fremstillinger ... uten at man derfor bebover å oppgi noe av de verdier en mellemkommende epokes realisme kan ha tilfort den juridiske tenkning etter den sviert abstrakte filosofiske retning forut for Schweigaards tid”.'" 0strem publicerade i krigets slutskede även en kortare monografi “Forvaltningskontroll i norsk nivringsrett” (1944; 124 s.; 8:o), åter en blandning av politisk och ekonomisk historia, allmän rättslära, förvaltningsrätt och dc lege ferend(i -tankar. Författaren nämnde, att “den norske forvaltningskontroll under senliberalismen” och “det okonomiske livs rett ” hade genom åren varit huvudpunkter i hans forskning, men art hans undersökning inte fick uppfattas som ‘ett vetenskapens sista ord”: “Tvert om snarere som et forste ord i saken, som frembyr en vrimmel av delvis helt uloste problemer. Jörgen 0vergaards sista arbete är den i Det Norske Vitenskaps-Akademis skriftserie utgivna lilla monografin “0mugvJdighet av viljeserkkeringer på grunn av viljemangler, utnytting og utilborlige vilkår” (1948; VI + 101 s.; 8:o; se även III 2.1.2.). 61 I.cx. Ofttmi, s. 345 t. Dch 348. 62 Ostron, s. 7. 6.^ (Ostron, l orvaltniti‘;,skt)mroll, l iiroixi ocli s. 118 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=