1 1 6 11-1 12), 2. “De bindendc disposisjoner” (s. 1 13- 186) och 3. “Ugyldighershcren” (s. 187-372). I boken ansluter sig Arnholm till Stängs och Knophs sociala syn på avtalsrätten (se III 2.1.). Arnholms lilla monografi “Passivitetsvirkninger. Et bidrag til krren omde rettsstiftende kjensgjerninger” (1932; [II] + 1 16 s.; 8:o) är en framställning, somockså kan räknas till förmögenhetsrättens allmänna läror.“’ Knophs lilla, populärt hållna skrik “Utviklingslinjer i möderne lormuerett” (1934; 77 s.; 8:o), som publicerades i serien “Universitetets radioföredrag” innehåller intressanta uttalanden om den nya ‘sociala’ privaträtten (se III 2.1.). Hebers “Nye hovedlinjer i formuerett” (1933; 136 s.; 8:o) är ett rättshistoriskt präglat arbete, som visar författarens intresse för historiska fantasier: utgångspunkten för Hebers teorier, som enligt honom själv på många punkter stod “i sterk opposition til gjengse anskuelser”, var påståendet, att “der over et kommunistisk organisert samfund av veidefolk har avleieret sig et kapitalistisk samfund av et bondefolk”. Huvuddelen av Sigurd 0strems produktion behandlar ett rättsområde, som av författaren själv ofta kallades ‘näringsrätt’ eller ‘ekonomisk rätt’, men som närmast var allmän förmögenhetsrätt. Den röda tråden i 0strems hela författarskap är kampen mellan en äldre, liberalistisk och individualistisk förmögenhetsrätt och en ny social, av förvaltningsrättslig kontroll präglad ‘näringsrätt’. Genomdenna uppfattning stod 0strem Stang och Knoph vetenskapligt nära, medan hans politiska åsikter snarare hade likheter med Frederik Vinding Kruses (se ovan 2.3.). LiksomVinding Kruse hade 0stremsenast på 1920-talet bildat sin politiska inställning, som förblev oförändrad genom hela livet. I förordet till “0ffentlig förvaltningog meringslivet i Norge” (1926; 176 s.; 8:o) drog 0stremupp gränslinjerna, samtidigt somhan klandrade många samtida företeelser, “nutidens ungdoms danse- og kinogalskap”, “det umettelige materielle begja.’r, personifisert i pengebegrepet”, blindheten för “hoiere verdier, ... som f. eks. pliktopfyllelse og arbeidsglede ”, “materialismens ånd og folkeforforere med muhamedanske idealer”. Motståndarna till en sund uneckling var “de ‘borgerlige ” med sina krav på en återgång “til liberalismen, alles fri nxringskamp mot alle ”, men också “et demokratisk styret nseringsliv: Mässens styre efter antall og ikke innhold av hoder, senkning av dannelsesnivået, nivellering av evner og energi, uansvårighet, og takket vicre en ikke ukjent makts innflydelse iallfall likeså lite naS‘) i:)clvis kritiska recensioner i L flx U)32 B, Karlgren). 60 Heber, Hovedlinjer, s. 8. Heber konstaterade samtidigt bittert, att “Innledning til studiet i rettsvitenskap” bade väckt stark kritik ocb av signaturen A.F.L.. i “n.igbladet” blivit “satt på indeks .som altfor radikalt". .^25-327 (Henry L'ssing) och Svj T 193.^, s. 42-47 (Hjalmar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=