92 ker) med en allmän åklagare, och denna indelning delade processrätten i två huvuddelar.''* Einar Arnorssons bok framställde endast behandlingen av tvistemål i underrätt samt domstolarnas organisation och uppgiher i allmänhet.''* Efter en orubricerad inledning om bl.a. domstolarnas organisation med uppgifter om den isländska processrättens källor och litteratur (s. 1-49) innehåller framställningen kapitlen II. “Umsättir” (Omförlikning; s. 49-124), III. “Domstolar og dömarar” (s. 124-190), IV. “Mål aöiljar og umbodsmenn Eeirra” (Parterna och deras representanter; s. 190-236), V. “Sakarehiidi” (Omkäromålet, s. 237-289), VI. “Stelnur ” (Stämningar, 289-329), VII. “Grundvallareglur um medferd einkamåla” (Grundsatser om behandling av tvistemål, s. 330-368), VII. Medferd einkamåla” (Tvistemålsbehandlingen, s. 369-433), IX. “Umsönnun og sönnunargögn” (Om bevis och bevismedel, s. 433-614), X. “Domar og urskurdir” (Domar och avgöranden, s. 614-638) och XI. “Mälskostnadur og réttarlarssektir” (Om rättegångskostnader och processviten, s. 638-645). - Förlattaren gav senare ut de stencilerade kompendierna “Äfryjun einkamåla” (Vad i rvästemål; 1921. 63 + XI s.; 2. titg. 1937) med J. H. Deuntzers och Erancis Hagerups arbeten som den viktigaste utländska litteraturen,'*’ “Albrigdileg medlerd einkamåla” (Speciell nästemålsprocess; 1922; 2. litg. 1942; 47 s.) och “Almenn medlerd einkamåla i héradi” (Allmän tvistemålsprocess i häradsrätten; 1941; 31 1 s. inkl. ordreg.) med samma disposition som i författarens nämnda år 1911 tryckta arbete. Einar Arnorssons “Islenzkur skiftaréttur” (Isländsk skiftesrätt; 1924; 130 s.) är ett stencilerat kompendium, liksom Ölafur Johannessons “Kaflar tir skiptarétti handa stiidentum i vidskiptafraedum” (Delar av skiftesrätten för studenter i nationalekonomi; 1948; 80 s.). Einar Arnorssons stencilerade kompendier “Adfarargjördir” (Utmätningshandlingar; 1929. 101 s.; 2. utg. 1947) samt “Kyrrsetningog lögbann” (Kvarstad och laga förhud; 1925; 2. litg. 1937. 65 s.) är de enda framställningarna på utsökningsrättens område. Einar Arnörsson behandlade också kort processen i brottmål i arbetet “Medferd opinberra måla” (1919; VIII + 190 s.; 4:o), som liksom några andra juridiska arbeten gavs ut somen bilaga till universitetets årsbok, “Ärbök Håsköla Islands” (1918-1919). 14 F.initr Arnörsson, s. > 1. 1 S Ei?Mr Arnörsson, s. 9. 16 F.innr Arnörsson, s. Alrvjiin, s. I-Xl (=notenia).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=