48 tida stadgorna. Svagheten i denna jämförelse är lagspråkets konservatism. Ett exempel kan åskådliggöra detta. Den enda förekommande beteckningen för EGENDOMI ALLMÄNHET i ÄVgL är f^e. Denna lags redaktion anses gå tillbaka till början av 1200-talet. Ordetförekommer emellertid överhuvudtaget icke i sådan användning i det svenska diplomspråket. Det äldsta diplom sominnehåller en beteckning för EGENDOMI ALLMÄNHETär, somtidigare nämnts, daterat 1219 och talar om »gooz oc agedela». Diplomspråket är följaktligen inte till stor hjälp för att bedöma beteckningars bruklighet i lagspråket. Det nämnda diplomet vittnar snarare omatt lagspråket haft sin egen standard för bruklighet. I frågan omtolkningen av den mest frekventa beteckningens bruklighet vid redaktionstillfället gör jag därför tills vidare endast antagandet att denna beteckning också var den i lagspråket mest brukliga i de fall där den antingen är den enda för sin kategori förekommande fria beteckningen eller i varje fall är så starkt dominerande att man inte kan tala omnågon egentlig konkurrens. Ett exempel på ett sådant fall är ÄVgL, där iorp sombeteckning för IMMOBIL EGENDOMär mest frekvent med 40 belägg och mark kommer därnäst med 2 belägg. Om den mest frekventa beteckningen däremot har en jämförelsevis stark konkurrent somfri beteckning (dvs. vanligen i simplex), uppstår en svår tolkningssituation. Ett sådant fall är situationen i ÖgL, där iorp är mest frekvent med 83 belägg totalt (65 självständiga) och eghn kommer därnäst med 32 belägg (26 självständiga). Här krävs en djupare analys av förhållandena i ÖgL än vad somskall göras i detta sammanhang. 5.4. Diakronisk analys En jämförande analys av flera lagars bestånd av beteckningar kan man i princip tänka sig som antingen intern, synkronisk eller extern, diakronisk. Med diakronisk analys avser jag utnyttjande av den möjlighet till urskiljande av olika åldersskikt i det språkliga materialet som ges vid en jämförelse mellan lagar med åtminstone delvis samma giltighetsområde men vars redaktioner härrör från skilda åldersskikt, t.ex. lagtings- och landskapslagarna jämförda med landslagarna. För språkgeografiska ändamål är det naturligtvis i första hand den synkroniska analysen somblir aktuell, och jag skall strax komma till den. I vissa fall är det dock möjligt att genomföra en diakronisk analys. En sådan möjlighet föreligger mellan ÄVgL, YVgL, MELL och KrLL. Alla fyra lagarna har varit gällande lag i Västergötland och representerar fyra skilda åldersskikt. Ett exempel kan då visa hur materialet kan se ut. Om vi för enkelhetens skull väljer ut en enda kategori, förslagsvis EGENDOMI ALLMÄNHET, så ser en jämförelse ut på följande sätt:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=