XI 2.4.6. Gutalagen - ett särfall 2.5.Sammanfattning 3. Syntagmatisk analys 3.1. Inledni g 3.2. Översikt över förekommande /ös-termer 3.3. Skilda former — skilda åldersskikt 3.4. En kombinerad, relativ form- och beteckningskronologi 3.5. Sammanfattning III. De förmedeltida terminologiska rötterna— ett rekonstruktionsförsök 89 1. Den morfo-semantiska strukturen 1.1. Inledning 1.2. Den medeltida morfo-semantiska strukturen 1.2.1. Översikt över åldersskikten 1.2.2. Kommentar 1.3. Denursprungliga terminologiska strukturen i Grägäs 1.4. Grägäs - ett terminologiskt fönster mot vikingatiden? 1.5. En kontrasterande förmedeltida termstruktur? 2. Vad betecknade lagspråkets land ursprungligen? 2.1. Hypotesen 2.2. Kan en betydelse ’odlings- och betesmark’ beläggas? . 2.2.1. Vilken utgångspunkt ger ordets etymologi? 2.2.2. Landi de nordiska fornspråken 2.2.3. Landi uttrycket land ok lauss eyrir 2.2.4. Land i ssgn landndm 2.2.5. Land i ortnamn 2.3. Sammanfattning 3. Vad betecknade lauss eyrir ursprungligen och vad var »fast» och »löst»? 108 3.1. Inledning 3.2. Historisk tillbakablick 3.2.1. 1734 års lag 3.2.2. Kristoffers landslag 3.2.3. Magnus Erikssons landslag 3.2.4. De regionala nordiska medeltidslagarna 3.2.5. Sammanfattning 3.3. Stilistiskt-funktionell analys av den äldsta användningen av lauss eyrir 3.4. LÖSToch FAST- en ursprunglig nordisk substruktur 3.4.1. Inledning 3.4.2. Det språkliga materialet 3.4.2.1. Fysiskt flyttbar egendom 3.4.2.2. Odlings- och betesmark 82 83 84 84 85 85 86 87 89 89 90 91 92 93 95 97 98 98 99 100 100 103 104 106 107 108 108 109 109 109 109 110 110 111 111 112 112 114
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=