101 En närmast ordagrant likalydande regel finner vi i Häkonarbök, dvs. den lag för Island som skulle efterträda Grägäs år 1273, sedan islänningarna hade underkastat sig den norske kungens - Magnus Lagabötes - överhöghet. Ef maär vil selia odrom manni land sitt vid verdi. f)a skulo h^^ir kucda a um merki med ser umland, oc skoga oc engiar oc reka. varidar oc afra:tter ef ero oc allra goda skulo {?xir geta er ^ui lande eigo at fylgia. {dvs.till innehållet identiskt med Grågås^ Häkonarbök 81 Eftersom land som immobilterm vid de fastlandsskandinaviska lagarnas nedteckning redan var utträngt av iorp/jgrd, så finns inget excerperat material utöver det isländska. Det kan dock ha sitt intresse att jämföra det isländska materialet med AVgLrs centrala flock omförsäljning av iorp i JB 2: pr. Den lyder: {Då (dvs. när omfärd skall ske) skall man utsätta sjunättingför den som svarar för omfärdoch för alla dem, somägajordi byn.) skal ganga: umakra: ok xngia:r ok sua apta:r a topt siham{Man skall gå omkringåkrar och ängar och sedan tillbaka till tomten). Vad som avses med iorp är här med säkerhet endast åkrar och ängar (men i förekommande fall förmodligen också tomten). Ingenting sägs här omtillagor av olika slag. Så sker emellertid i den drygt hundra år yngre MELL i JB 1:1: t>esse x*ru full fang iorha. sua aat vatne ok vatn va:rkum ok allum tillaglium {Detta ärfulla iordafång. likaså ifråga omvatten och vattenverk och alla tillagor) Här markeras uttryckligen att iorp endast representerar åker- (och kanske ängs)mark, däremot inte vatten och andra tillagor, (t.ex. skog). I enstaka fall går det således att klart visa att även iorp har kunnat ha snäv referens i lagspråket. b) Ordböckerna Allmänt kan sägas att de uppgifter somlämnas omlandi simplex inte ger något klart besked, medan däremot användningen i ssgr är mycket intressant. Hertzberg: land: »3) landeiendom, jord som gjenstand for eiendom el. brug (modsat losore)». Kommentar: inget stöd för snäv betydelse. Fritzner: land: »2) Jordeiendom, Landeiendom. laupsland [=] saa stor Jordeiendom, at Leiglendingr deraf betaler laupsleiga eller en tob Smor i aarlig Afgift. EJb [dvs. Biskop Eysteins jordebok fr. omkr 1400] 7:1». laupsland ... saameget Land eller Jord at deraf betales 1 laupr smors i Landskyld eller jarbarleiga. EJb 232:15, 272:15.» Kommentar: fråga är här omavkastning; snarast snäv betydelse.]
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=