99 För att få lite perspektiv på den första frågan kan man göra ett enkelt konstaterande. Omman bortser från de självklara, rent praktiska konsekvenserna av att somligt går att flytta på och annat inte, så är den fysiska distinktionen mellan flyttbart och icke-flyttbart en tämligen teoretisk tankeprodukt. Distinktionen har inte i och för sig någon direkt koppling till vad somkan ha varit intressant eller betydelsefyllt, som t.ex. viss egendoms värde eller funktion i det dagliga livet eller betydelse för ägarens ställning i samhället. Det borde snarare ha varit något sådant somskulle ha kunnat föranleda en specifik term. Omman tar fasta på just värde och funktion, så borde - i den sammantagna massan av den egendom som en genomsnittlig bonde kan ha innehaft på vikingatiden (och naturligtvis även tidigare) - en speciell kategori ha innehaft en odiskutabel tätplats, nämligen odlings- och betesmark. Det var den som gav bonden huvuddelen av hans försörjning. Man kan faktiskt få ett slags mått på det relativa värdet av odlings- och betesmark, om man sätter den i relation till bondens övriga försörjningskällor, jakt, fiske, insamling av bär och frukter etc. Genetikern Luigi Cavalli-Sforza och arkeologen Albert Ammermann har tillsammans gjort beräkningar som visar att befolkningstätheten per km^ vid övergången från jägar-samlarkultur till jordbrukskultur ökade från 0.1 till 5 (Ammermann and Cavalli-Sforza 1973, s. 348; jfr Renfrew 1989, s. 126 f.). Om man räknar med att våra förfäder visserligen övergick till jordbruk men ändå fortsatte att jaga, fiska och samla, så skulle man då schematiskt kunna antaga att en bondes odlings- och betesmark borde ha kunnat representera kanske omkring 98% av hans försörjning, och jakten, fisket osv. bara kanske 2%. Detta kan förefalla extremt för nordiska förhållanden, men omman letar efter den egendomskategori som främst vore värd en speciell term i våra förfäders värld, så kunde det knappast vara något annat än odlings- och betesmark. Nästa fråga blir då om man kan säkert belägga denna betydelse hos ordet land i det äldsta skriftliga materialet. Låt oss då se på detta material. 2.2. Kan en betydelse ’odlings- och betesmark’ beläggas? Jag delar upp frågan i följande 5 delfrågor: (1) Vilken utgångspunkt ger ordets etymologi? (2) Hur såg det ut i de nordiska fornspråken? (3) Hur går tanken på en sådan snäv betydelse hos land ihop med ordets användning i uttrycket land ok lauss eyrir} (4) Hur går tanken på en sådan snäv betydelse hos land ihop med ordets användning i fvn. landndm} (5) Hur går tanken på en sådan snäv betydelse hos land ihop med ordets användning i nordiska ortnamn?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=