56 nens ställning. Arbetet koncentrerade sig på frågan om tryggandet av dessa barns underhållskrav, men arbetet innehöll också »en nogenlunde udforlig Redegorelse for, hvorledes man i Nutiden indenfor de skandinaviske Lande stiller sig til Problemerne om det uasgte Barns Ret til Navn og Arv efter Faderen». 2.4.5. Arvsrätten I Deuntzers produktion av »Grundrids» ingick också »Kort Fremstilling af den danske Arveret» (1873; [I] +98 s.; 8:o; 4. Udg. 1887). Deuntzer framställde senare detta rättsområde utförligare i »Den danske Arveret» (1892; [III]+237 s.; 8:o; 2. Udg. 1897), somenligt Dahl liksomfamiljerätten hörde till författarens bättre arbeten.Boken avlöstes år 1910 av Bentzons »Den danske Arveret» (VIII+347 s. inkl. reg.; 8:o; 2. Udg. 1932), som inte bara byggde på den andra upplagan av Deuntzers framställning, utan också upptog vissa avsnitt av denna »vassentligt uasndrede Axel Borgens lilla skrift »OmAfkortning i Arv» (1906; 91 s.; 8:o) är periodens enda arvsrättsliga monografi. 98 ». 2.5, Övrigprivaträtt Den övriga eller speciella privaträtten var ett område, till vilket man förvisade sådana rättsområden som inte passade in vare sig i den allmänna privaträtten eller i den offentliga rättens förvaltningsrätt, och den speciella privaträtten befann sig i ständig omvandling under perioden. I TfR:s nordiska litteraturförteckningar uppträdde rubriken »Nasrings-, Handels-, So- og Vexelret samt Autorret (=Speciel Privatret)» första gången år 1898. Redan följande år tillfogade man »Landbo-» efter »Nasrings-», men därefter blev rubriken oförändrad fram till år 1909, då »Speciel Privatret» ryckte upp som huvoidrubrik med underavdelningarna »1. Landboret. Jagdret, Fiskeret, Bergverksret, Vasdragsret, Expropriationsret m. m.», »2. Handelsret, Vexelret, Aktie- og Banklovgivning m.m.», »3. Industriel Ret», »4. Sjoret», »5. Forsikringsret» och »6. Litterasr og kunstnerisk Ejendomsret»; samtidigt överflyttades näringsrätten till förvaltningsrätten.^^ Den i Sverige och Finland sedan gammalt använda benämningen »ekonomirätt» {jurisprudentia oeconomica, ekonomilagfarenhet, ty. Wirtschaftsrecht) vann aldrig insteg i Danmark och Norge. TfR:s systematik var inte helt allmänt accepterad: upphovsrätten behandlades ofta somförmögenhetsrättens tredje huvuddel, och försäkringsrätten och växelrätten ansågs höra till obligationsrättens speciella del. Svend Bentzon, Forord. Positiv recension i UfR1907 B, s. 103-109 (Vilhelm Bang). 97 Dahl, s. 223. Bentzon, Arveret, Forord. Recension i UfR1911 B, s. 24—31 (Vilhelm Boeg). 99 Se TfR 1898, s. 489, 1899, s. 460 och 1909, s. 404 ff. och 432. 98
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=