51 LiksomDeuntzer hörde Matzen till de danska jurister, vilkas vetenskapliga eftermäle inte varit odelat positivt, och detta gäller inte bara hans öppet hojresinnade statsrättsliga skrifter. Dahl har konstaterat, att Matzen, vars främsta verk förblev hans ungdomsavhandling om panträttens historia (del II, s. 96), inte begrep sig på vare sig »den fine Begrebsanalyse eller den retsvidenskabelige Erkjendelsesteori», att Matzen saknade Goos’ »skarpe og filosofiske Hjserne» och inte hade ett så »systematisk og deduktivt Hoved» somJul. Lassen, men att han liksomTorp var en realist med sunt bondförnuft; också i formellt avseende hade Matzens arbeten dock brister. Tamm har mera diplomatiskt konstaterat, att Matzens produktion var till kvantiteten beundransvärd, men »det har ikke kunnet undgås, at kvaliteten er noget svingende».^^ Enligt traditionen hade den av politiska värv strängt upptagne Matzen skrivit sakrättsboken sittande med fötterna i kallt vatten för att hålla sig vaken,^'^ en tradition, sominte tyder på större uppskattning av verket. Matzens sakrättslärobok ersattes snart av Torps »Dansk Tingsret» (1892; 770 s.; 8:o; 2. Udg. 1905), ett betydligt modernare arbete, som kom ut i en tredje förkortad upplaga av Frederik Vinding Kruse så sent somåren 1925 och 1929.75 Liksomi Matzens arbete byggde dispositionen i Torps verk på indelningen i »Ejendomsretten» och »De begrasndsede tinglige Rettigheder». Aagesen skrev på 1870-talet universitetsprogrammen »Bemaerkninger om Rettigheder over Ting, Iste Raskke: om Retsbeskyttelsens forskjellige Udsträckning» (1871; 138 s.; 4:o; även särtr.; 8:o; 1871) och »Fortsatte Bemaerkninger omRettigheder over Ting, navnlig omEjendomsrettens Begreb» (1872; 73 s.; 4:o; även särtr.; 8:o; 1876). Redan i sin doktorsavhandling »Besiddelsen og dens Betydning i retlig Henseende» (1884; [VI]+248 s.; 8:o), sombehandlade ett centralt och omdebatterat tema i den tyska romanistiska 1800-talsdoktrinen, visade Torp den självständighet och det behov att bryta med gamla dogmer, som skulle känneteckna hans senare produktion (se även III 1.1.3.).76 Av den sakrättsliga litteraturen kan vidare nämnas Mollers monografi »Tinglysning. Bidrag til Fastsaettelse og Vurdering af Hovedprinciperne i det danske (og norske) Tinglysningssystem. (Med Sideblik til dansk Skibsregistreringslov)» (1897; [IIJ+660 s.; 8:o) med det intressanta slutkapitlet »Nogle Ytringer omretsvidenskabelig Metode» (s. 558-636; se III 1.1.3.). Den senare somrättshistorisk författare mycket flitigeTroels GeorgJörgenDahl, s. 213; Tamm, Retsvidenskaben, s. 236. Troels G. Jorgensen, s. 59. Se Dahl, s. 241. Recension i UfR 1893, s. 1247-1253 (Moldrup), utförlig, i huvudsak positiv recension i TfR 1894, s. 432—451 (Herman Scheel). Se även Dahl, s. 241; Tamm, Retsvidenskaben, s. 191. Tämligen positiv recension i UfR1884, s. 881—894 (Georg Jensen); kritisk i TfR 1888, s. 210-212 (Edv. Hambro).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=