50 ciputtalande, som torde kunna betecknas som Mollers metodologiska credo: »Den, der vil gaa den sikre Vej, der ikke forer vild, han bor bruge den Udtryksmaade, der bringer det sasregne Tilfxlde saa lidet bort fra de sasdvanlige Retsbegreber, som det efter Omstasndighederne er muligt».^® Förutomdansk och norsk rätt behandlade Moller utförligt även »nyere tysk-osterrigsk Hypotekret» (s. 407-501). Moller gav vidare ut »Forudsastninger. Bidrag til Belysning af Principerne for Retshandlers Afhasngighed af Fyldestgörelsen af Parternes Forudsastninger. På Grundlag af dansk (og norsk) Formueret inter vivos (Med sasrligt Hensyn til dansk Praxis)» (1894; 311 s.; 8:o) och en även rättsteoretiskt viktig sakrättslig monografi (se nedan), i vilkaockså den nyckfulla ortografin (bruket av »å» samt växelvis »o» och »ö») tyder på ett nordiskt sinnelag. Enligt Dahl var Moller »en sokratisk Skikkelse indenfor Litteraturen», »[e]n Grubler og Sandhedssoger», en elev till Goos, Aagesen och Evaldsen, och en jurist, somvågade börja sitt juridiska författarskap först efter att ha skaffat sig praktisk erfarenhet, men somändå främst blev betraktad somen renodlad teoretiker.^° Moller ansåg sig dock själv vara en anhängare av en realistisk metod, och hans kritik i doktorsavhandligen av den konstruktiva riktningen saknar inte intresse (III 1.1.3.). Även Hans Munch-Petersens doktorsavhandling »Löftet og dets Causa. Formueretlige Studier» (1896; 438 s.; 8:o) innehöll ett försvar för en realistisk metod (III 1.1.3.). Avhandlingen är typisk för tidens internationellt betonade rättsvetenskap. Både »Romersk og tildels tysk Ret» (s. 11-170), »Fransk Ret» (s. 173-254) och »Engelsk Ret» (s. 257-304) behandlas utförligt, medan »Causatheorins Forhold til nordisk Ret» drvdtades först i slutkapitlet (s. 414-428). Jul. Lassen, som recenserade avhandlingen, påpekade också, att behandlingen av nordisk rätt var »altfor flygtig» och att avhandlingen inte var »tilstraskkeligt inarbejdet somLed i nordisk Retsliteratur».71 2.4.3.2. Sakrätten Matzens första lärobok var den omfattande »Forelsesninger over den danske Tingsret» (1882; X+623 s.; 8:o; 2. Udg. 1884 och 1891). Matzen visade sig här åtminstone till det yttre som en elev till Aagesen och Goos, då han försökte tillämpa »Personlighedsprincipet» och »Samfundsprincipet» på förmögenhetsrätten.Matzen hänvisade i arbetet endast till dansk litteratur. Möller, s. 511. Omskandinavistiskt inspirerade stavningsreformer i Danmark, se Hovdhaugen - Karlsson - Henriksen —Sigurd, s. 231 f. - Mycket kritisk recension av Mollers bok i TfR 1895, s. 285-300 Qul. Lassen). Dahl, s. 231 och 236. OmMoller, se även Tamm, Retsvidenskaben, s. 200 f. Jul. Lassen, TfR 1896, s. 335. Matzen, Tingsret, s. 4 f. Se även Tamm, Retsvidenskaben, s. 190; jfr Dahl, s. 212. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=