40 afslutning på en epoke end indledningen til en ny».^^ Såsom Bentzon noterade i sin nekrolog över Goos år 1918, stod dennes »Syn paa de personlige Familieretsforhold ikke i Pagt med Udviklingen», och den senare genomförda reformen av de utomäktenskapet födda barnens ställning »kunde ikke soge Stötte i Goos’ Udviklinger».26 Men, vilket Bentzon också framhöll, Goos hade talat varmt för en reformav makarnas förmögenhetsrättsliga förhållanden för att genomföra hustruns rätt att råda över sin egendom.’^ - Goos rönte mycken uppskattning i Norden, men detta gällde inte i första hand hans allmänna rättslära.^* Bentzon föreläste på 1890-talet över Goos’ rättslära, och han gav ut hektograferade »Noter til C. Goos: Forelassninger over den almindelige Retslasre. I. Almindelig Del» (1897; 120 s.; 4:o) samt den ofullbordade »II. Speciel Del» (s. 1. & a.; s. 121-184), som avbröts mitt i ett ord. Titeln bör, liksomdå det gäller kommentaren till Deuntzers privaträtt (nedan), uppfattas bokstavligt: Bentzons »Noter» består av fristående kommentarer till föregångarnas texter, på samma sätt som 0rsteds »Haandbog» (del II, s. 44 ff.) formellt hade varit en samling tillägg till Hurtigkarls system. Jämförelsen kan fortsättas: i båda fallen höjde sig kommentarerna över de kommenterade verken. Bentzon påpekade i sina »Noter» till Goos’ rättslära, att man inte fick ta framställningen som »en forelobig ’Nodhjaslp’ indtil jeg kan faa udarbejdet et eget selvstasndigt Vasrk». Det var tvärtom en »i og for sig god Methode», att ta upp andra författares arbeten till behandling och »lasse demkritisk», då »Retslierens Losen maa vasre Kritik».^^ Bentzon gav dock senare ut en mera fristående, oavslutad framställning, »Almindelig Retslsere. Til Brug ved Forelassninger, I. Hasfte» (1904; 176 s.; 8:o; 2. udg. ved Vinding Kruse 1916), ett arbete, som på traditionellt dissertationsvis slutade mitt i en mening. Redan examensreformen år 1902 hade krävt en mera kortfattad framställning, och den andra upplagan inskränktes ytterligare »gennemen Raskke Forkortelser og Udeladelser».^^ Bentzon följde i »Noter» verkligen sitt krav på en kritisk läsning, och han kommenterade Goos’ etiska rättslära i mycket skarpa ordalag: den kunde »kun yde en grundig og hojtbegavet Videnskabsmands personlige Overbevisning, tilmed undertiden bygget paa et frit personligt Skon omend i Regel stöttet til bestemt angivne reale Betragtninger».^! Bentzons fristående framställning »Al- -5 Tamm, Retsvidenskaben, s. 178 och 181. Bentzon, TfR 1918, s. 22. Bentzon, TfR 1918, s. 23 f.; se även Troels G. Jorgensen, s. 17. Redan år 1881 hade Goos (Stat, s. 35) framhållit, att den av den moderna staten åt mannen givna ställningen i äktenskapet inte berodde på könet, »men fordi xgteskabet grundlasgges ved hans virksomhed»: »Konsekvent må den da også, når forholdet undtagelsesvis er omvendt, tildele hustruen bestemmelsesretten.» Tamm, Retsvidenskaben, s. 178; Dahl, s. 206. Bentzon, Noter til Goos, s. 13. Se Tamm, Retsvidenskaben, s. 181 f.; Bentzon, Retslxre (2. Udg.), Forord. Bentzon, Noter til Goos, s. 10.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=