35 framställning av Köpenhamns universitets ’rättshistoria’ (1879) var ett beställningsarbete med anledning av universitetets 400-årsjubileum. Deuntzer skrev under sina tre decennier somprofessor talrika kortfattade läroböcker i privatoch civilprocessrätt, men också mera omfattande framställningar; hans huvudarbete är »Den danske Skifteret» (1885). Evaldsens produktion förblev ringa, och den bestod efter doktorsavhandlingen omgäldenärens mora (1870) och en monografi om fullmakt (1872) främst av tidskriftsartiklar och litograferade föreläsningar i obligationsrätten (1873—1875) samt av en handbok i växelrätt (1881). Jul. Lassen och Torp, somutnämndes till professorer på 1880-talet, började sin lärarbana somcivilister. Lassens huvudarbete var ett av den nordiska juridiska 1800-talslitteraturens mest betydande verk, en handbok i obligationsrättens allmänna del (1892). Lassen hade tidigare doktorerat med en straffrättslig avhandling om försökets straffbarhet (1879) och skrivit en kortfattad framställning av dansk obligationsrätt (1883). Senare skrev han en handbok i obligationsrättens speciella del (1897), en lärobok i romersk privaträtt (1904) samt otaliga tidskriftsartiklar och mindre arbeten. Torps huvudarbeten är omfattande framställningar av sakrätten (1892) och av straffrättens allmänna del (1905). 2.2. Rättsencyklopedier Hans Munch-Petersens »Den borgerlige Ret i Hovedtrask» (1901; VIII+262 s.; 8;o; 26. udg. 1991) kan med sitt upplagerekord betecknas som århundradets nordiska rättsvetenskapliga bokpar excellence. I motsats till många andra rättsencyklopedier var boken ursprungligen inte avsedd för både studerande och färdiga jurister, utan den första upplagan var en renodlad »juridisk Begynderbog» och avsedd enbart som en propedeutisk lärobok för nybörjare inom rättsvetenskapen, främst inomfakulteten, men vid behov också vid läroverken. Författaren hänvisade dock samtidigt till, att han hade skrivit boken på begåran av nationalekonomerna, eftersom »de okonomisk-statistiske Studerende» behövde en översikt över i synnerhet förmögenhetsrättens huvuddrag, och han hoppades slutligen också på läsare bland »den dannede Almenhed». Verkets karaktär av nybörjarlärobok hade tvingat författaren att »paalegge sig en vis Resignation» beträffande den vetenskapliga självständigheten och att sträva efter »storst mulig Jaevnhed uden videnskabelige Udviklinger, som maa antages at ligge over Begynderens Horisont»."^ I senare upplagor hade målgruppen utökats; Munch-Petersen ansåg nu boken kunna »gore nogen Nytteved at give ogsaa zeldre Jurister en let Adgang til at folge lidt med vor Rets Udvikling og bringe sig å jour med den bestaaende Lovgivning ...».^ ^ Munch-Petersen, Forord til forste Udgave. 5 Munch-Petersen, Forord til tredje Udgave (1911).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=