RB 60

164 månader. Fortsättningen utkom dock aldrig, vilket torde kunna förklaras med Delins utnämning till ordinarie professor i romersk rätt och rättshistoria vid Stockholms högskola från 1.2.1909.15^ Ett par mindre avhandlingar publicerades i »Acta Universitatis Lundensis». I årsskriften för år 1894 ingick både Björlings »Penningdeposition enligt justiniansk rätt» (39 +[1] s.) och Antells »Om dråpsbrotten enligt Attisk och Romersk rätt» (73+[l] s.); den sistnämnda avhandlingen kan ses som en inledning till författarens straffrättsliga produktion (ovan 4.6.). Det nordiska inslaget är ovanligt framträdande i Björlings litteratururval, då förteckningen upptar både Aagesens och Halls framställningar av den romerska privaträtten. Jul. Lassens noter till Aagesen och finländaren Carl Ewert Ekelunds vid denna tid redan tämligen föråldrade föreläsningar (del II, s. 218 f.).'54 4.13.2. Rättshistoria Även den rättshistoriska forskningen blomstrade somnämnt under perioden. Då så gott somvarje avhandling innehöll ett historiskt avsnitt, har här till den rättshistoriska litteraturen endast räknats sådana arbeten, som inte alls behandlar gällande rätt. Trots det starka intresset för ämnet skrev man inte någon lärobok i svensk rättshistoria, utan Olivecronas hektograferade föreläsningar från 1860-talet (del II, s. 191) förblev den nyaste framställningen ända framtill K. G. Westmans lärobok år 1912. Fenomenet torde kunna förklaras med läroböckers ringa värde somvetenskapliga meriter. Lejonparten av undersökningarna skrevs för att meritera författaren för en tjänst i rättshistoria, och dessa, ofta extraordinarie tjänster fungerade närmast somsprångbrädor för en professur i gällande rätt. Också bristen på forskningslitteratur försvårade skrivandet av en lärobok i ämnet; historikern L. M. Bååth talade år 1905 inte utan fog om»den ej allt för höga ståndpunkt, somden svenska rättshistoriska forskningen ännu intager».*55 »Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt. Genomsedda och bearbetade af professor Winroth. Till den studerande ungdomens tjenst» (1889; IV+369 s.; 4:o) är ett ovanligt rättshistoriskt arbete därigenom, att synvinkeln är europeisk och nordisk snarare än svensk. Däremot är framställningen traditionell i den historiska skolans anda i det avseendet, att rättshistorien också här ses som ett medel för förståelsen av gällande rätt (se III 5.). Arbetets syfte var »att skildra uppkomsten och utvecklingen af nu bestående rättssatser, ej att gifva en helgjuten och fullständig bild af rättstillståndet under ett visst förflutet tidskede», och gällande rätt ingick »såsom ett '53 Se Justitiematrikel 1914, s. 78. '5“* Se Björling, Penningdeposition, s. 37 ff. '55 L. M. Bååth, s. VII.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=