RB 60

137 föreläsningar om boskilnad och om behandlingen af död mans bo med särskildt afseende å K. F. huru gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse m. m. den 18 september 1862» (1875; [VJ+202 s.; 4:o). Båda föreläsningsserierna utgavs av Juridiska Föreningen i Uppsala. Även Olivecrona meddelade i förordet till »Testamentsrätten enligt svensk lagstiftning» (1880; X+426 s.; 8:o; 2. uppl. 1898), att han ständigt närt en önskan att kunna ge ut sina föreläsningar över den svenska civilrätten. Olivecronas föreläsningar i svensk förmögenhetsrätt hade utkommit i hektograferad formi början av 1860-talet, men föreläsaren konstaterade, att sakrättsföreläsningarna föråldrats på grund av lagfarts- och inteckningslagarna år 1875. Han började utgivandet med testamentsrätten, om vilken han föreläst åren 1854-1855 och 1863-1864, eftersom denna del var »mest utarbetad», men han hade tillfogat bl.a. prejudikat för att göra verket användbart även somhandbok för praktiska jurister. Avsnittet om »den Romerska Rättens lära omtestamente» (s. 29-54) försvarades med att det var bekant att »blott ett fåtal af de studerande vid de svenska Universiteten idka studier i Romersk Rätt». Föreläsningsformen är så fullständigt bibehållen, att inledningen börjar med »Mine Herrar!». Winroth intresserade sig redan i början av sin karriär för arvsrättsliga frågor. Aret efter disputationen i Uppsala med en avhandling om tjänstehjonsförhållandet (nedan 4.5.5.) lade den produktive författaren i Lund fram en avhandling »Om arfvingarnes ansvarighet för arflåtarens förbindelser» (1879; 164 s.-t-noter; 8:o). Framställningen inleddes av en jheringsk vändning omatt rättigheter inte kunde tänkas vara till för sin egen skull: »De måste tjena ett eller annat menskligt syfte, uppbäras af ett eller annat menskligt intresse». DåJohannes Hellner försvarade sin doktorsavhandling »Hustrus förmåga af rättshandlingar efter svensk förmögenhetsrätt» (1895; IV-1-168 s.; 8:o), var en gift kvinnas rätt att disponera över makarnas bo och att uppta gäld ännu underkastad betydande inskränkningar enligt F 11.12.1874. Hellner, somförst behandlade rättsutvecklingen under medeltiden (s. 9—48) och under nya tiden fram till 1734 års lag (s. 48-63), stannade för ett av Nordling framlagt reformförslag, som syftade till en fullständig egendomsgemenskap och gemensam förvaltning, »så att makarnes ställning till förmögenheten skulle blifva den, som tillkommer solidariska bolagsmän».Hellner konstaterade, att sådana inskränkningar i hustruns handlingsförmåga, sombyggde på »ett förmenande, att det qvinliga könet i andligt afseende är underlägset det manliga», numera »icke hafva stöd i rättsmedvetandet».5® I Ossian Bergers »Om tillsynen å förmyndares förvaltning af omyndigs egendomsamt omförmyndarekamrar enligt svensk rätt» (UUÅ 1883; [I]-i-144 Winroth, Ansvarighet, s. 1. Recension i JFT 1881, s. 414-418 (J. Serlachius) Hellner, s. 167 f. Hellner, s. 3 och 5.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=