103 E. Hedels’ »Norsk Skogret» (1904; 160 s.; 8:o) inleds av ett avsnitt med »Den norske Skogbrugslovgivnings historiske Udvikling»; i övrigt består verket av referat av hoyesterettsdomar, statistiska uppgifter och lagtexter. Overrettssakforer Peter Gunelius Hansen gav ut »Haandbog i Norsk Haandvxrksret» (1887; [IVJ+60+XXXI s.; 8;o) över ett enligt författarens förord inte tidigare behandlat ämne. Av den lilla skriften består nästan en tredjedel (s. 1-19) av »Historisk Udvikling». 3.5. Straffrätten Skiljelinjen i periodens norska straffrätt var Almindelig borgerlig straffelov av 22.5.1902, som ersatte den första nordiska straffrättskodifikationen på 1800talet, Lov om Forbrydelser (Criminalloven) från år 1842, och som trädde i kraft 1.1.1905. Scheels hektograferade föreläsningar under läsåret 1896-1897 »Strafferettens alm. del» (1897; 784 s.), behandlade den gamla straffrätten och utkom redan därför aldrig i tryckt form. Getz’ viktigaste arbeten var de på offentligt uppdrag skrivna »Forelobigt Udkast til Almindelig borgerlig Straffelov for Kongeriget Norge. Forste Del med Motiver» (1887; [IJ + 138 s.; 4:o) och »Udkast til Almindelig borgerlig Straffelov for Kongeriget Norge» (1893; XI +115 s.; 4:o) och »... Motiver» (1893; VII+159 s.; 4:o). Getz dog före antagandet av den nya straffeloven, och det blev därför Hagerups uppgift att ensam kommentera den. Hagerups »Almindelig borgerlig straffelov af 22 mai 1902 og Lov omdens ikrafttrasden af samme dato. Udgivet med oplysende anmasrkninger og henvisninger» (1903; XL+490 s. inkl. register; 8:o), som komut redan före lagens ikraftträdande, är en typisk exegetisk första kommentar av en ny lag med återgivande av själva lagtexten. Hagerup betonade, att han hade utnyttjat »de rige bidrag til den nye lovs forstaaelse, der findes i dens forarbeider», särskilt »straffelovskommissionens motiver, et vasrk, somdet ikke noksom kan anbefaldes enhver jurist, der faar nogen befatning med den nye lov, at anskaffe sig og flittig benytte». Hagerups »Strafferettens almindelige del» (1911; XX+543 s. inkl. reg.; 8:o) var den första fristående framställningen av straffrättens allmänna läror enligt straffeloven av 1902, och författaren kunde beträffande den tidigare litteraturen i ämnet hänvisa endast till sin egen kommentar från år 1903.^9 Hagerup nämnde, att han år 1903 hållit föreläsningar över straffrättens allmänna del enligt den nya lagen och att dessa kommit ut i ’kontratryk’. Han hade dock omarbetat materialet så fullständigt, att framställningen inte längre kunde kallas ’föreläsningar’, trots att boken hade »sin hovedbetydning» somlärobok Hagerup, Straffelov, Forord. Hagerup, Strafferetten, s. 81.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=