RB 60

83 finns ännu från tiden efter grundandet av TfR, jur. kand. Christian Stochel recenserade Auberts bok om fastighetsböckernas historia (UfR 1893, s. 673680). Danska arbeten recenserades genomgående, men redaktionens linje att använda sig av unga juris kandidater som recensenter ledde ofta till att recensionerna var tämligen allmänna och försiktigt hållna. Av de yngre anmälarna kan särskilt framhållas jur. kand. Egmont Andersen och Stochel. UfRfick dock inte helt monopol på den danska juridiska tidskriftsmarknaden. Ett mera anspråkslöst alster »Dansk Sagforer-Tidende» med sagforer Marius Balle i Randers somutgivare och redaktör komut, visserligen tämligen sporadiskt, åren 1899-1903; ett under samma namn av Handelsbureauet i Köpenhamn åren 1885-1887 publicerat alster var ett rent annonsblad. Balles åttasidiga veckoblad bestod av korta meddelanden, recensioner och artiklar samt mötesreferat, rättsfall och också annonser. Enligt programmet i tidskriftens första nummer var »Dansk Sagforer-Tidendes» ändamål »at samle alle danske Sagforere som en Enhed til faelles Virken for Varetagelsen af Standens Interesser»; från och med början av den andra årgången hade tidskriftens rubrik tillägget »Udgivet med Tilskud af ’Den danske Sagforerforening’». Tidskriften är därigenomen pionjär i en genre som kunde betecknas »juristernas fackföreningstidskrifter». En tidig juridisk specialtidskrift var »So- og Handelsrets-Tidende» (1880-), somdock betecknats somi första hand en rättsfallssamling. Striden om processrättsreformen inverkade också på tidskriftsfloran. Den kortlivade veckotidskriften »Lov og Ret»(nr. 1—26, 3.10.1891-26.3.1892; folio) hade under rubriken det från Grundloven hämtade mottot »Offentlighed og Mundtlighed skal saa snart og så vidt som muligt gennemfores ved hele Retsplejen. I Misgasrningssager og i Sager, der rejse sig af politiske Lovovertrasdelser, skulle Na^vninger indfores», och utgivaren, overretssagforer Oskar Johansen kunde efter några månader tillkännage tidskriftens upphörande, då folketinget fått justitieministern att intressera sig för saken och en reform syntes nära förestående. Innehållet i den fyrasidiga veckotidskriften var naturligtvis präglat av tidskriftens syfte. 196 2.13. Lekmannajuridik Även lekmannajuridiken ökade under perioden. Denna del av den juridiska litteraturen bestod liksom tidigare av formulärböcker, praktiska hjälpredor avsedda för vardagslivets juridiska problem, allmänbildande framställningar, som också kunde behandla t.ex. offentlig rätt, handböcker om olika rättsområden för allmänheten eller yrkesgrupper utan juridisk utbildning, t.ex. handelsmän. 196 Wagner, s. 681. '■^7 Lov og Ret, nr. 25 (19.3.1892), s. 1.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=