82 Levison noggrann och samvetsgrann och hade död år 1905. Enligt Dahl stor respekt för rättsvetenskapen, men saknade initiativ och var inte aktiv i att värva medarbetare.Efter Levisons död delades UfRi »Afdeling A. Domssamling» med overretsassessor R. S. Gramoch kriminalretsassessor E. Tybjerg som redaktörer och i »Afdeling B. Afhandlinger, Meddelser m.m.», som Munch-Petersen ansvarade för. Levison hade visserligen redan år 1902 delat upp UfRi avdelningarna A. och B., men den första delen innehöll landsoverrets- m.fl. domar och artiklar, medan avdelningen B. bestod av hojesteretsdomar. Artikelmaterialet ökade till antalet mot slutet av 1900-talets första var decennium, men artiklarna var i allmänhet mycket korta. Tidskriftens omfång är imponerande. En årgång hade redan i början av 1870-talet omkr. 1200 sidor, på 1890-talet var man tidvis uppe i över 1600 sidor, medan den första årgången efter redaktörsskiftet bestod av A. med 965, B. med 304 och register med 170 sidor. En uppräkning av artikelinnehållet i UfRvore såtillvida meningslös, somså gott som alla vetenskapligt aktiva danska jurister medverkade åtminstone någon gång. Dahls redogörelse för de viktigaste artiklarna under UfR:s första halvsekel 1867—1916 upptar 25 sidor.Jag inskränker mig därför här till att nämna ett par artiklar med rättsteoretiskt och metodologiskt intresse. Av artiklarna i början av 1870-talet kan framhållas Aagesens tal omden romerska rättens betydelse för dansk rättsvetenskap på universitetets reformationsfest 1871 (UfR 1871, s. 1057-1067). I övrigt dominerade de praktiskt verksamma juristerna på denna tid; av dessa kan nämnas auditor Emil Jiirgensen (del II, s. 66) med en artikel och två recensioner år 1872 (s. 39—48, 529-537 och 817— 821) samt hojesteretsadvokaten Arthur Hindenburg med en artikel år 1872 (s. 977-1008) och två år 1874 (s. 116-123 och 929-934). UfRvar dock också, liksommotsvarande alster i de övriga nordiska länderna, ett forum för unga rättsvetenskapsmän i början av sin karriär, t.ex. Viggo Bentzon, vars konkursrättsliga uppsats i UfR 1886 (s. 417-460) till metoden mycket skilde sig från författarens senare produktion. Årgången 1891 innehåller en utdragen debatt om panträttens natur och preskription samt om den juridiska metoden i allmänhet med Carl Torp, Niels Lassen, Ernst Moller och Viggo Bentzon som deltagare. Från 1890-talet kan vidare nämnas Bentzons (UfR 1893, s. 99-131) och Niels Lassens (UfR 1893, s. 267-273; se även UfR 1885, s. 2-7) viktiga ställningstaganden till tillitsteorin i Julius Lassens nyutkomna »Haandbog i Obligationsretten. Almindelig Del» (se III 2.1.). Det nordiska materialet i UfR är sparsamt och består av några recensioner, t.ex. Deuntzer anmälde Naumanns statsrätt (UfR 1885, s. 81—86), Niels Lassen Morgenstiernes skadeståndsrättsliga monografi (UfR 1887, s. 305—309) och Jul. Lassen Hammarskjölds »Om fraktaftalet» (UfR 1887, s. 353-362). Någon nordisk recension Dahl, Profiler, s. 201. 195 Dahl, Profiler, s. 203-228.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=