LXIX Bielke. Av dcm var f.o. Hogcnskild Bielke lagman i Uppland 1577—89 efter sin farbroder. Det är just i dessa tre bröders samlingar, som avskrifter av stadfästelsebrevet 1442 först dyka upp under nyare tid, och dessa avskrifters olikheter förklaras enklast genomkopisternas skiftande förmåga att tyda det medeltida originalet, som kanske någon av bröderna funnit bland fru Pernillas kvarlåtenskap. Vare sig originalurkunden 1442 ägdes av någon av bröderna Bielke eller Innehades av någon av deras vänner inom högadeln, kan den ha påträffats av hertig Karls folk, när de uppsökte och beslagtogo de efter slaget vid Stångebro fängslade herrarnas handlingar. Tänkbart är också, att den inkrävts frän den fängslade herr Hogenskild (han avrättades först 1605) av hertig Karl i samband med lagrevisionen; betecknande är kanske, att Pedher Nilsson Wadz, den främste upphovsmannen till betänkandet i trekronor-frägan 1603, på hösten 1603 användes för lagrevisionen.'‘ Sedan Kristoffers landslag med stadfästelsebrevet tryckts 1608, kan brevet ha kvarstannat i kansliet i Nyköping eller något är senare utlånats till Johannes Messenius och därför först 1622 ha inlagts i Gröna skåpet i riksarkivet på Stockholms slott. T. Berg, Johan Skytte ( 1920), s. 13 5 £f. med not 158 (s. 291). — Även sekreteraren Mickel Olofsson medverkade vid lagrevisionen, ehuru vid det s.k. Rosengrenska lagförslaget; se därom bl.a. ]. E. Almquist i Lychnos 1942, s. 15 och senast Ä. Hermansson, Karl IX och ständerna (1962), s. 174 ff. och 195 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=