LVIII blivit tillämplig, torde landslagen ha införts i Upplands lagsaga mellan den 19 februari 13 51 och den 18 juni 13 53/ 5) den 19 oktober 13 53 i Södenuaulauds lagsaga; häradshövdingen i Jönåker avkunnar då en dom om arv (SD 6 s. 45 5). Det första fastebrevet är utfärdat den 13 juli 13 57 av häradshövdingen i Daga (SRP nr 319)." 6) Den 20 mars 13 57 i Tiohärads lagsaga; ett fastebrev är då utfärdat av häradshövdingen i Kinnevald (avskrift i B 15 fol. 112 v, Riksarkivet, otryckt; se även därstädes fol. 270 r ett fastebrev den 15 augusti samma år, också utfärdat av häradshövdingen i Kinnevald’''). En sammanställning av två tidigare urkunder ger emellertid en viss sannolikhet för att landslagen var införd redan 13 54. I ett brev den 12 maj 13 50 (SD 6 s. 192) lovar Nils Turesson (om honom ovan s. XXXII) att giva köparen av fast egendom, som han sålt, »tinglysning» på Östbo ting enligt Tiohäradslagens fordringar (secundum exigenciam legum decem provinciarum). Det är uteslutet att Nils Turesson —Tiohärads lagman och rikets drots — skulle kunnat utfärda ett dylikt brev, såvida Magnus Erikssons landslag varit gällande i lagsagan den dag brevet avfattades. Den 17 april 13 54 utfärdar emellertid Nils Turesson, som fortfarande innehade båda nyssnämnda värdigheter, ett annat brev (SD 6 s. 489), att han såsom själagåva skänkt bort en egendom i Drottninghult (Hälleberga socken. Uppvidinge) till Nydala kloster och överlämnat godset enligt fäderneslandets lagar (secundum leges patrie). Uttrycket fäderneslandets lagar kan tyda på att landslagen var införd i Tiohärad. 7) den 12 maj \}58 i Västergötlands lagsaga; ett {:istchrc\ ir dåuttärdat av underlagmannen i lagsagan (SRP nr 364). I fråga om Västergötlands ^ Schlyters förmodan (SGL 10 s. LXIV), att landslagen varit antagen som gällande lag i Uppland ända från är 1347, kan. icke hävdas mot de urkunder, som visa, att man fortfarande använde 24 fastar. En av dessa urkunder (16 juli 1349, SD 6 s. 123) är utfärdad av Israel Birgersson. Schlyters påstående (SGL 10, s. LXIII), att ett den 2 3 april 13 52 daterat brev (SD 6, s. 351) skulle visa att landslagen dä varit antagen i Uppland, har med en övertygande motivering bemötts av Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige, 1875, s. 74 not 5 3. Om Gästrikland se dombrevet den 15 september 1379 (G. Thulin, De ecklesiastika boställena, I. s. 104 f). ^ Det brev, som underlagmannen i Södermanland utfärdade den 18 februari 13 5 5 (SD 6 s. 5 3 8), är icke ett fastebrev; bl.a. uppfyller det icke föreskriften i MEL J 20 och 21: 1, att fastarna skola nämnas. I stället torde det återgå på SdmL J 5:1. Enligt detta lagrum skulle ett skifte »fast oc fult standa», om det stått okvalt från bördemännens sida ett år, en månad och en dag. Dessa tvä brev ha påpekats av arkivarien Jan Liedgren.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=