By g gni n gabal k c u 111 från vilken avtäkt gjordes, och den somolagligt tog det från honom skall böta rånsböter, det är tre marker. För alla de saker, då någon ej blir tagen på bar gärning, stadgas, att de få gå ed för sig, för var och en efter brottets art. § 2. Nu tvista två män om fiskevatten; den ene säger sig äga större lott av vattnet och få mindre av fisk. i:ir. i:!C Då säger den som vill lägga skifte: »Nu vill jag veta min lott av vassar och fiskeverk.» Då får den vitsord, som vill skifta. Han skall kräva skifte inför sina byamän och sockenmän och likaså inför tinget.Vägrar han honom rätt skifte och brukar sedan hans lott oskiftad, skall han böta tre marker. Brukar han den olovligt, sedan skifte har skett, då skall han böta, var och en efter arten av sin åverkan, såsom förut ar sagt. § 3. Nu ligga sund eller strömmar inomeller utomen bys mark. Då få alla som äro jordägare bygga fiskeverk, om de vilja; och envar må bygga efter den lott som han äger i byamål och i tomt. § 4. Omnågon skadar en not för en annan,hugger sönder den, så att den är till intet nyttig, skall han återgälda skadan och därtill tre marker.Skadar någon nät eller mjärdar eller annat fiskeredskap, av vad slag det vara må, böte han tre örar och återgälde skadan.’^' ML' XXL Om råmärken mellan byar. Alla byar skola vara omgivna med rå och rör.'^’ Ligger rå och rör mellan byar, skall det vara så som det har varit.Finns ej rå och rör, finnas då gärdesgårdar från gammal tid mellan byarna, då skola de hava vitsord. Ligger en å mellan byar, då kan också där vara gräns mellan byar, om ej finns rå och rör. Nu ligga två byar sidolångs med sjö eller sund; då skola de hava halva sjön var. Ligger en holme mitt i sjön, skola de hava halva holmen var; ligger den närmare ena stranden, skall den hava holmen, som äger vattnet. Ligger en flottholme i sundet,'^' skall den hava flottholmen, som kan fästa den vid sitt land. Ligger en by vid ändan av en sjö, då skall den äga så mycket av sjön, som hans bolstad utvisar. § 1. Nu tvista de om råmärken: den ene säger sig hava krokig rågång, och den andre rak rågång; då skall syn utses, och de skola råda för halva synen var. De råmärken skola vara gilla, som synemännen gilla, vare sig de är krokiga eller raka. 14(i 14'.l
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=