Jordabalken 97 IK). Fl. ;U (KrL .1 311 iir, i det närinaslo ordafjranl, hämtad från Fl. .1 21. VmL .1 17. Rul>iik i KrL: Huru l)arn cdler friinder .skola undcMhålla och fixla gamla och sjuka niiinniskor. och vad do skola hava <lärf(')r, och om dons hiilor, som oj lämnar niulorhåll.» .Ifr ti. llafström. .Ulons friindohjälp li: Nordisk tidskrift 191)0, s. ‘_>:)3 f. I. 117. Do», tl.v.s. fiiräldrarna. 118 »Han», fsv. han, står hiir (och i dot följande) fiu' fador ollor inodor. Det som giilh'r fill' »honom» ifadorni gäller också ftir »henne» (modern). 1'lera handskrifter (hs (',1)1'H' m.fl.) ha i stället thän. 11!). Meningen »Och har han mindre jord . . . till tlöddagar» saknas i KrL. ■— •Ifr ti. Hafström, Ledung och marklandsindelning (1949), s. 199 f. 120. Jfr FL J 21: »Vilja harnen taga emot den [d.v.s. jorden], då skola de fötla hoiu)m halvt annat år för varje örtugland, där varje örtugland är värt en mark rent silver. l):ir örtuglandet iir värt en tredjedel mindre, där skall han hava kosthåll mulor ett år . - »Tre marker»: KrL har »tre marker penningar . 121. De», d.v.s. föräldrarna. 122. »Rätt målsägande» är antingen failer eller moder, som i)å grund av l)arnens försumlighet måste ligga sitt hröd, eller ock den (av släktingar eller andra), som fullgör barnens skyldighet att underhålla sina föräldrar. 123. .Sista meningen (»Och ingen har rätt . . . till rätta arvingar») saknas i FL och iir sålunda ett tilliigg i MKL. VmL .T 17 slutar med följande stadgande: »Vilja ej de niirskylda taga emot dem oeh underhålla dem. då må oskyhla taga emot dem och underhålla dem, så som <le komma överens.» Detta utgiir motsatsen till vad MLL föreskriver, oeh måhiinda har man viil utarhetandet av lagen direkt velat reagera i sliiktens intresse, mot ^'mI>:.s hcstiimmelse 124. I'l. 37) (KrL J 32) är hämtad från UL J 22. Ruhrik i KrL: »Om två hyar tvista om joial, och en av grannarna skiljer sig från den jordatvisten.» 127). »Från dem», d.v.s. de övriga byamännen i hyn. 120. Fl. 30 (KrL ,1 33) iir hämtad från FL ,1 10. Ruhrik i KrL: »Huru holag skall läggas och upplösas.» — »Rolag», fsv. holaijli n., egentl. sammanläggande av bo, fast eller lös egendom, för gemensam anviindning eller förkovran. Jfr isl. félag n. metl samn\a betydelse. Eftersom fl. 36 har fått sin plats i J iredan i FL), är det viil niirmast fråga om holag för drivande av jordbruk, ieke t.ex. skep|)sfarl eller handel, iiven om hestiimmelserna i fl. 30 kunde tilliimpas oekså diir. 127. Orden »då de lägga holag» saknas i KrL. —Enligt IT. skulle holagsfastarna vara tolv. 128. »Eör olagligi kvarhållande», fsv. for ofhaldit. Fsv. ofhnld n., egentl. hållande över, för liinge. Jfr R 9: 1 med not 04. 12!). »Rolagsfastarna". d.v.s. de 0 hotasta män, som enligt fl. 30 pr skidle niirvara vid bolagets ingående. 130. 1'1. 30: 3 saknar motsvarighet i l’L. Den saknas oekså i KrL.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=