FÖRKLARINGAR TILL JORDABALKEN Fs\. K(jhno hitikrin hs A, B, L och S (alla fråii 1800-1.): övriga hs (C, D o.s.v.) lordha balker. KrL: lordhn balkcr. Innehåll: Laga jordafång (1). Bördsrätt fill jord (2—(5). Panisällning av jord (7—10). .\rvd jord och förvärvad jord illi. Köp och hylc av jord il2 10. 28, 24). Köpehrev (20. 21) och doinhrev (22l. Laga hävd (2ö). Landbor och arrende (26— 81). Nödfall då jord får säljas (82). Tvister om jord (88. 35). Skyldighet att underhålla gamla och sjuka förählrar (84). Bolag (86). öm svek vid köj) eller hyte a\ frälsejord mot skattskyldig jord Kg 26. Om äkta makars köp av jord eller lösöre G 19; om hondes rätt att hyta hort sin husfrus egendom G 20. Om tre års hävd vid arv Ä 18. Om nyodling på härads eller landskaps allmänning B 24, på en bys hetesmark eller skog B 25. Om utmätning för böter i utjord och i bolbyn R 20 pr. Om alt avrad skall fagas undan vid utmätning R 24. 1. »Jordafång», fsv. fung iorfxi. d.v.s. förvärv av jord; fsv. fang n. förvärv, åtkomst, verbalsid)stantiv till fa få, erhålla. — Fl. 1 saknar motsvarighet i UL. Jfr ^’gL I J 1: »Fem äro jordafång. Ett är arv. del andra är hemgåva åt son. det tredje är hemföljtl åt dofter, det fjärde är köp, det femte är skötning.» VgL känner sålunda tre huvudarfer av jordafång: arv (jämte hemgåva och hemföljd), köp och gåva. MEL lägger därtill byte (som i lagen kallas skifte) ocb pantsättning. — KrL har rubriken: »Fem iiro laga jordafång, och om urminnes hävd.» I sjiilva texten överenssliimmer KrL .1 1 med MPZL (om ett tilliigg ])å slutet se nedan not 71. Den ;imiu giillande § 1 av kap. 1 i Jordabalken av 1734 års lag upiiräknar samma arter av jordafång som MEL och KrL och har även behållit ordet skifte som uttryck för byte av jord. Alt pantsättning kan betecknas som laga fång av MEL, KrL ocb 1784 års lag beror på alt dessa lagar föreskrevo, att panten tillföll långivaren med äganderiitt. om lånesumman icke återbetalades inom föreskriven tid; detta i motsätlning till nutida riitt. enligt vilken panten skall försäljas på offentlig aidvtion till den högstbjudande, varefter långivaren skall få betalt ur lånesumman, så långt denna räcker, och låntagaren erhålla eventuellt överskott. Enligt den äldre riitten kunde tydligen pantsiitlning betecknas som en försiiljning med riitt för säljaren till återköp. 2. »Och panten har stått för länge», fsv. ok forstandin är. d.v.s. om jorden har stått pantsatt så liinge, att ägaren har förlorat sin riitt att lösa tillbaka den. — Det fsv. uttrycket har tagits upp i Jordabalken 1:1 av 1784 års lag: »femte är pant. om den lagligen pantsatt och förstånden är». Panten torde enligt 1734 års lag anses
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=