Konu ngshalken 37 »I konungens |)arker», Isv. i kiiniiivix [xirkuin. l^agvald: »loeis regi reser- \alis». 181. I KrL tillägges; »Konungens parker iiro konungens enskiUla {ensktjlhxjha) egendom, soin r|)|>sala (")d oeh annat <lylikt.» Om konungens riilt till Jakt se även n 18:8. 180. Fl. 81 KrI- Kg 8.'). - Den niimnd. varom lalas i 11. 81, infördes genom r|)|)sala-sladgan år 1844 i.Sl) ä, s. 87(>i. Den fiek till uppgift att döma konungens dom i mål enligt denna stadga, k'n niimnd skulle finnas i varje lagsaga. Den som niimiulen friade skidle vara viirjd för konungen oeh hans dom; den som niimnden fiillde skulle komma under kt)nungens riifsl med hand oeh hals, allt efter som brottet var, om kiirande fanns. Ftiljande år fiek niimnden, som nu kallas konungsniimnden. genom Telge-stadgan (SI) ö, s. 480) riitt alt miita ul hos den som hade l)rutit mot konungens dom (alltså att exekvera straffet). Oeh år 1.840 gav konungen, med samtyeke av sitt råd, ytterligare regler om niimnden (.SI) .8. s. 607). De saker, över ^ ilken den hade domsrätt. skulle avgiiras av niimnden efter landens lag. rikets riitt oeh konungens stadga. Vilka dessa saker voro, framgår ieke fullt klart, möjligen heroeiule på att konungens förordnande hiinför sig till en numera icke kiin<l stadga. 1 .MliL ges huvudhestiimmelsen om konungsniimnden i Kg 81. oeh diirvid siiges. att niimndens jurisdiktion skulle omfatta mål enligt konungahalken. I fl. 8.8 får niimnden till uppgift all iiven exekvera höler för brott mot konungens iloni. alltså samma ui)pgift som niimnden hade fått geTiom Telge-stadgan. .MFL II 7 oeh 8 låter konungsniimnden döma iiven om vissa högförriiderihrott. Den niimnes iiven i 11 87, vilket stadgande doek endast torde innebiira ett hekriiftande av alt konungsniimnden iiger a\d(ima brott mot en konungens dom. — Den niimnd. som omtalas i R .80 oeh 84, torde vara en niimnd, som skulle tjiinstgöra, då en riittegång leddes av konungen sjiih eller av den som hade att döma hans dom. Denna niimnd kallas i R 80 oeh 81 fcir hiiradsniimnd. men tlet iir uppenbart, att det ieke iir fråga om en vanlig hiiradsniimnd: del iir konungen som vill se den, oeh niir den sammantriider. skall hiiradshövdingen mot den ersiittning, som stadgas i R 84. hålla kost för den som har konungens dom, fogden, den som har konungens sigill, lagmannen oeh niimndemiinnen. Se K. II. Karlsson. De s\enske konungens domsriill oeh formerna för dess ulöfning under medeltiden 1 (1890). s. 88 f. 18(). »Lagmannen», fsv. I(i(/Iiin(innc (ilat.), .\ndra handskrifter ha: »männen i landet», fsv. landsmannoiu: likaså KrL. Ragvald; »jmpulum illius terrilorii». Detta stämmer med li|)psala stadga 1844 (SD .8. s. 87(>i oeh är förmodligen det riktiga. 186 a. »1'invar i sin landsdel», fsv. hiKir i sino landzskopi. Lppsala-sladgan: »envar i så många hundaren eller härad, som honom blir tilldelat att övervaka» (fsv. Iiinor i nKinr/hiim hiinddruiu älldr hdrd/nim hanum iiHirl>cr skifxd ijvcr <tt scija]. 187. »\’id ansvar enligt denna förut niimnda riilt». fsv. vndi snnia fornäinpdon rät. Troligen avser lagen, vars idlryek har hiimtats direkt ur r|)psala-sladgau. att ledamöterna i konungens niimnd skidle få samma straff som den skidle få, som niimnden hade låtit undkomma. 187 a. Den ed, som medlemmarna av konungens niimnd enligt fl. 81 skulle gå, har meil få iindringar hiimtats från Lppsala-stadgan 1844. .liimle den domared. som föreskrevs i R 1. ligger den till grund för domareden i 1784 års lag Riillegångsbalken 1:,'). oeh denna ed har sedan liverflytlats till 1942 års Riillegångsbalk 4:11. .\nnu i dag skall en domare, innan han får tjiinstgiira. avliigga ed. alt han aldrig
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=