78 oförbehållsam, teokratisk hyllning av det absoluta kungadömet. Machiavelli, Bodin, Grotius och Hobbes kritiserades utifrån deras uppfattningar omstatsmakten som närmast sprungen ur våldet eller som en individernas reaktion mot detta, under det att Wanochius sökte en lösning på problemet genom en teologisk argumentation: överheten var av Gud, samhället var av Gud och den naturliga rätten var av Gud.'^'*2 Överensstämmelsen med Lundius’ läror på området är påfallande. Med hänsyn till den ortodoxa uppfattning Wanochius gjorde sig företrädare för, är det inte överraskande att konstatera att han 1694 övergick till den teologiska fakulteten. Till efterträdare utsågs 1694 Johan Bernhard Munster, som i större utsträckning än sin företrädare omfattade de rationalistiska naturrättsföreställningarna. Tre år efter det att det livländska universitetet i Pernau hade tvingats att nedlägga sin verksamhet inför hotet från öster, aktualiserades samma öde för akademin i Åbo. 1713 upphörde undervisningen och lärarna evakuerades till Stockholm där man inledningsvis försökte upprätthålla verksamheten. Så småningom skingrades dock konsistoriets ledamöter och Sweder kallades till lärostolen för svensk rätt i Uppsala 1716.‘^'^‘^ När verksamheten återupptogs efter fredsslutet var det i ett nytt politiskt klimat, dominerat av andra överväganden och intressen. 3.2.4. Lund När stiftelseurkunderna för Lunds universitet undertecknades 1666, var det en större akademi av internationellt snitt, i full paritet med universiteten i Uppsala och Greifswald somplanerades.'^'^^ Av de sammanlagt 17 professurerna tillsattes en stor del av personer med rötter utanför det gamla Sveriges gränser, dels danskar men också tyskar. De två professurerna vid den juridiska fakulteten, lärostolen i romersk rätt och den för Lunds behov specialkonstruerade varianten av professuren för den inhemska rätten, lärostolen i svensk och dansk rätt'^'^^ tillsattes båda 1667. Nils Beckman, tysk till börden, utsågs till professor i romersk rätt och Nils Hyltenius - senare adlad Silfverschöld - till juris suethici et danici professor."^"*^ Därtill komden av förmyndarregeringen särskilt kallade och med extra hög lön utrustade Samuel Pufendorf i egenskap av innehavare av en personlig professur i natur- och folkrätt, placerad vid den juridiska fakulteten.448 •»+2 Rem, s. 123-127. Rein, s. 127-129. Heikel, s. 90; Liljenstrand, s. 42. Rosén, Lunds universitets historia I, s. 36-37. Om fredstraktaternas garantiklausuler avseende den danska rättens fortsatta giltighet i Skånelandskapen samt provinsernas - särskilt städernas - rättsliga försvenskning, se Modéer i: Elbogen 1983, s. 129-144 samt Almquist i: SvJT 1937, s. 3-14. Weibull & Tegnér II, s. 114-115. Modéer i: Samuel von Pufendorf 1632-1982, s. X—XI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=