77 rättssystematiska avskiljandet av den offentliga rätten från privaträttens område, något somsärskilt kommer till uttryck i Wexonius’ författarskap. När Gyldenstolpe 1657 överflyttades till hovrätten, efterträddes han på juridikprofessuren av den sedan det ryska infallet i Livland till Åbo inflyttade brodern, Olof Wexionius, vars verksamhet vid akademin till stor del vilar i mörker.Michael Wexionius’ intresse för statsrätten fördes vidare av broderns efterträdare på juridikprofessuren, Axel Kempe,"^^^ som tidigare beklätt professuren i philosophia civilis. I egenskap av filosofie professor utgav han under åren 1662-1667 ett antal politiska dissertationer som, även omde var entydigt samhällsbevarande till tendensen, väckte prokanslern-biskopens misshag - kanske inte just beroende på de allmänna grundsatserna, utan snarare p.g.a. den av Kempe företrädda uppfattningen ommonarkens rättigheter i förhållande till kyrkan och författarens frågeställningar i sammanhang med biskopsämbetets karaktär och den religiösa toleransen. Åtal väcktes, Kempe friades men förbjöds att därefter behandla ämnen av denna karaktär utan att först ha inhämtat särskilt kungligt tillstånd.Uppenbarligen skadade händelsen inte hans anseende i allt för hög grad, eftersom det inträffade inte hindrade hans utnämning till juris professor 1671. Efter hans död 1682 bekläddes lärostolen under tre års tid av Erik Falander som 1685 övergick till en assessorstjänst vid hovrätten. Året därpå tillsattes lärostolen av Mathias Sweder, vars efterlämnade arbeten avspeglar en god förtrogenhet med naturrättsliga auktoriteter som Grotius, Pufendorf och Hobbes."^^^ För lärostolen i philosophia civilis innebar Kempes överflyttning till den juridiska fakulteten att professuren återigen hamnade i händerna på en representant för familjenWexionius Gyldenstolpe när Michael Wexionius Gyldenstolpes son, Samuel Gyldenstolpe, 1671 tillträdde den vakanta tjänsten. I sin fars efterföljd ägnade Samuel Gyldenstolpe intresse åt de statsrättsliga frågorna och utgav även en del dissertationer i ämnet. Han representerade en rojalistiskt färgad syn på samhället, vilket i sig kunde tänkas vara konstruerat på fördragsmässig grund men där folket inte tillmättes större rättigheter än monarken; det egentliga upphovet till all makt var att söka hos Gud.'^'^® Under Gyldenstolpes efterträdare på lärostolen, Anders Wanochius,'^'*^ förvandlades den statsrättsliga teorin från ett försiktigt erkännande av det samhällsgrundande fördraget till en Björne, Nordische Rechtssysteme, s. 127. Liljenstrand, s. 37. Född 1623. Studier i Åbo, 1650 universitetets förste bibliotekarie, 1653 fil. adj. Liljenstrand, 436 s. 38. Liljenstrand, s. 38-39; Rein, s. 119; Matti Klinge i: Klinge m.fl., s. 414-417. Född 1640. Studier i Uppsala, Lund och i utlandet. Tjänstgöring vid Svea hovrätt. Liljenstrand, s. 41. 438 Detta i dissertationen De majestate ejusque juribus ecclesiasticis et politicis (1679). Rein, 440 s. 120. Född 1651. Studier Åbo och Uppsala. E.o. professor i fysik i Åbo 1680. Död 1700. Rein, s. 120, 123.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=