61 moderakademin i Uppsala. Uppsalas statuter från 1626 tillämpades - om än inte utan en del på lokala förhållanden beroende avvikelser - både i Dorpat^^^ och i Åbo^^° alltifrån akademiernas grundläggning. 1655 erhöll Åbo, åtminstone formellt, de karolinska konstitutionernaliksom Lunds universitet 1666^32 och Dorpatakademin vid dess återupprättande 1690.333 Bakom det svenska universitetet stod den starka statsmakten. Det var staten och den av staten fastställda religionen som bestämde gränserna för universitetens verksamhet och den akademiska friheten. Av en delvis annan karaktär var det 1456 grundade pommerska universitetet i Greifswald.334 I fredsfördraget från 1648 överläts Vorpommern med Riigen, Wismar och Bremen-Verden till den svenska monarken somersättningför landets krigsomkostnader. Inom områdena övertog kronan de rättigheter som den tidigare överheten hade utövat, samtidigt som undersåtarnas bestående privilegier garanterades.335 Denna garanti upprepades i 1663 års regeringsform för Svenska Pommern och preciserades därvid uttryckligen till att också omfatta de fri- och rättigheter universitetet kommit i åtnjutande av.336 Den i fredsinstrumentet utverkade rättigheten för den svenska överheten att inom de tyska provinserna inrätta ett universitet när och var en sådan inrättning kunde befinnas tjänlig337 komatt sakna praktisk betydelse. Vid det svenska maktövertagandet var för universitetets förvaltning de av den pommerske hertigen 1545-1547 utfärdade universitetsstatuterna alltjämt gällande: 339 jämte den årligen inom universitetet valde rektorn stod kanslern, i överensstämmelse med den medeltida traditionen intill 1648 identisk med innehavaren av biskopsstolen i Cammin. För promotionernas hållande tillsattes allt efter behov en prokansler - vanligtvis generalsuperintendenten- somalltså inte hade den fasta roll i organisationen somföreskrevs i de rikssvenska konstitutionerna. Den egentliga kontrollenöver universitetet från överhetens sida utövades av de av hertig och ständer utsedda kuratorerna, vars verksamhet av ’29 Rauch, s. 29. Matti Klinge i: Klinge m.fl., s. 117-118. Matti Klinge i: Klinge m.fl., a. s. ”2 Utgivna med latinsk originaltext och svensk översättning av Fredrik Schrevelius, 1832. Det är i sammanhanget värt att notera det i arbetet, s. 174, citerade K.B. 14/3 1668, där det uttryckes att det »Emellan Kongl. Academierna uti Upsala och Lund skall vara en likhet uti bruk och seder, hvaromthen förra med then senare skall flitigt correspondera», något somunderstryker Uppsalas roll som moderuniversitet. 330 von Rauch, s. 29. ”•* Påve Calixtus III:s privilegiebrev för universitetet är tryckt i Kosegarten II, s. 3. InstrumentumPacis Caesareo-Suecicum Osnabrugense, art. X, §§ 1, 2, 6, 7, 16. Pommerska regeringsformen av 1663 finns tryckt i Dähnert, Sammlung Landes-Urkunden 336 I, s. 359-373. ”2 InstrumentumPacis Caesareo-Suecicum Osnabrugense, art. X, § 13. Kosegarten I, s. 193. 1545 års statuter tryckta i Dähnert, Sammlung Landes-Urkunden II, s. 770-807; hertig Filip I:s bekräftelse av dessa 1547, s. 807-810. 339
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=