50 därigenom också den framgång som införandet av statsrätt och rikshistoria medförde för de juridiska disciplinerna. Av stort intresse för svenskt vidkommande är naturligtvis i vilken mån sedermera inflytelserika eller namnkunniga personer tillbragt tid vid högskolan. Redan nämnd är David Nehrman (1716), men också Carl Fredrik Scheffer (inskriven vid jur. fak. 1734) - riksråd och guvernör för kronprins Gustav —, lagmannen Christian König (inskriven vid jur. fak. 1699) och sekreteraren vid antikvitetsarkivet, Carl Reinhold Berch (jur. fak., 1729), broder till uppsalaekonomen Anders Berch, tillhördeuniversitetets studerande. Även professorn i svensk statsrätt vid Uppsala universitet, Nils Risell, besökte akademin som stipendiat.^^^ Givetvis var det inte bara svenska studenter som attraherades av den undervhsning som erbjöds i Halle utan också danska, däribland den 1734 till professor i natur- och folkrätt samt offentlig rätt vid universitetet i Köpenhamn utnämnde Andreas Hojer (16901739). Likheterna mellan Nehrmans och Hojers inställningar till den juridiska undervisningen och dess innehåll är ofta slående och torde kunna ses som resultatet av de idéer de båda mötte somstudenter vid det tyska universitetet.’^^ Parallellerna dem emellan kommer att belysas längre fram. Inslaget av svenska studenter i Göttingenär undersökt av Christian Callmer.’^° I den trycktamatrikeln för universitetet^^' framgår emellertid den enskildes fakultetstillhörighet inte lika entydigt somi Halleakademins studentförteckning, varför en jämförelse är vansklig att företaga. På grundval av de anteckningar som faktiskt skedde rörande ämnesval kan man emellertid sluta, att den juridiska fakultetens attraktionskraft på de svenska studenterna var begränsad. Slående är i sammanhanget också det i jämförelse med Halle blygsamma antalet svenska studerande-för åren 1735-1772 uppgår antalet till 64 personer, varvhd Callmer även synes ha medräknat studenter härstammande från Svenska Pommern. Personer med relevans för detta arbete som förekommer i matrikeln är Eberhard Rosén (inskriven 1745), medicine professor i Lund, Peter Forsskål (1753) ochJohan Henrik Lidén (1768). UUB: Handskriftskatalogen: Y 120. Risell, Nils (f. 1720, d. 1789; professor i juridik i Uppsala). Minnesbok under utrikesresa 1746-48. Minnesboken omfattar latinska tänkespråk och autografer. Bland dessa märks Christianus L. B. de Wolff. Universitatis Cancellarius et Senior. HaLc, d. 19. April. 1747, Jacobus Mascou Lipsije D. 8 Aug. 1747, Justus Henning BöhmerJc. Acad. Fnd. Direct, d. 5 Jan. MDCCXLVIII m.fl. Med tanke på autografernas stora geografiska spridning under en tämligen begränsad tidsperiod framstår det somosannolikt att Risell haft praktiska möjligheter att fördjupa sig i den akademiska undervisningen. Om Hojer, se vidare R. Paulli, Frantz Dahl, Andreas Hojer art. i: DBL 10, s. 323-330; Ditlev Tamm, Andreas Hojer art. i: DBL (3:e udg.) 6, s. 420-422 samt Troels G. Jorgensen, vad beträffar utbildningen i Halle särsk. s. 12-13. Callmer i: Lychnos 1956, s. 1-30. Die Matrikel der Georg-August-Universität zu Göttingen 1734-1837 (1937). 268 270
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=